Vilken vädervändning!
Jag har eventuellt sagt något om värmen och kanske även nämnt att jag jobbat en aning i sommar. Nu trycks boken och bokens webbsajt är om inte klar så åtminstonde anständig. Är det inte dags för mig att få lite sol och badsemester nu för att lagra inför den långa mörka vintern? Det tyckte jag iaf och fick därför en chock när jag surfade in på YR häromdagen. Jag trodde jag hamnat på långtidsprognosen för Göteborg, inte för Antibes. 18 grader och regn – que???
I fredags var det en paus i regnet så jag sprang ner till stranden. Det var helt ljuvligt. Badvakterna var borta, skogen av parasoll var borta och jag behövde inte leta efter en frimärksstor yta för att med skohorn klämma ner min handduk. Det var inte på något sätt ödsligt, mer som en svensk badstrand under högsommaren. Vattnet var helt grönt och klart så jag simmade och simmade och simmade och simmade. Längd efter längd. Emellanåt såg jag något som simmade under mig och önskade att jag haft ett par glasögon så jag kunde kollat in fiskarna men annars så bara simmade jag.
Ljusgrönt vatten och klarblå himmel. Som om inte detta var nog att titta på så fanns det det ett intressant väderfenomen att studera. Över bergen och Nice låg det en grå vägg av regnmoln. Det såg lusigt ut när flygplan efter flygplan försvann in i det gråa. Ena sekunden blänkte de vita kropparna i solen och nästa sekund var de uppslukade. Det intressanta var att denna kompakta grå vägg verkade närma sig, trots att det blåste mot Nice.
Efter långt om länge simmade jag in till land igen och la mig på min handduk. Dags för projekt solbränna. Svosch. Plötsligt blev jag blästrad av flygande sand. Som kom bakifrån. Jag tittade upp, såg palmerna svaja av och an, vände mig om och såg att vattnet som varit ganska stilla ett par minuter tidigare då vinden blåst från land nu var en enda gröt av vågor och vita gäss in mot land. Jag slet av mig hatten, ställde mig på handduken för att hindra dem från att flyga iväg och började slita på mig min kläder. Hela stranden reste sig som en man och gjorde samma sak.
Sedan dess har vi haft omväxlande väder. Åskskurarna har avlöst varandra och däremellan klarblå himmel med vackra vita molntussar. Det är också svalt. Igår fick jag dra på mig fleecen för första gången på väldigt länge och i morse när jag gav mig iväg till bageriet i långbyxor och t-shirt saknade jag min jacka.
Hallå sommaren – vart tog du vägen?
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
