Vetekatten – anrikt café i Stockholm
”En av oss har kondis och en går på kondis” skrev jag igår efter en långpromenad med hunden. Idag har jag mycket riktigt varit på kondis, på anrika Vetekatten i centrala Stockholm (Kungsgatan, rätt nära centralen).
Vetekatten är ett bevis för att om man bara kör sin grej och gör det bra så kommer man vara ständigt aktuell.
Cafétrenderna kommer och går; italiensk latte, amerikanska jättemuffins, franska macarsons, brittiskt afternoon te och däremellan det svenska klassiska konditoriet med bryggkaffe, småkakor och flera sorters bullar. Samt så här års; semlor.
I Svd:s semmeltest fick vetekatten en sexa och därför var beställningen given. En vanlig semla och en wienersemla (även om det egentligen var lunchtid). Det fanns även karlsbadersemla där mandelmassan blandats i grädden.
Svd:s jury gillade formen på den klassiska semlan. Själv tycker jag det är mer lättätet med större lock och där mandelmassan är utsmetad över hela bullen och inte i en klump i mitten. Men det min enda negativa synpunkt. Bullen var fantastiskt god med lagom mycket kardemumma.
En del av charmen med Vetekatten är att téet serveras i tekanna som hämtas i en lucka och att det finns så många olika små rum att sitta i. Det har också alltid sett ut på samma sätt, åtminstone i de femton eller tjugo år som jag med oregelbundna mellanrum varit där.
Inlägg 35/100 i #blogg100
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Åh, Vetekatten, det var evigheter sedan jag var där, men jag minns det så väl, för jag var på besök i Stockholm några år efter att jag bosatt mig i Italien. Och på just Vetekatten dök jag in och träffade en gammal vän från Nicaragua. Sedan dess har vi inte setts och jag undrar lite vart han tog vägen.
Men Vetekatten är fint!
Vad kul att höra att det är fler som har minnen därifrån. Jag kilade ofta in där när jag bodde i Uppsala (därav att jag vet att det är nära centralen).
Det var trevligt göra ett återbesök, semlorna var goda och när jag kom in tyckte jag att det var så mysigt. Men när jag suttit en stund så kändes det ändå inte så sitta-länge-vänligt-som några av de ställen jag besökte i vintras i Antibes…