Vandringsresa i södra Frankrike
Så här nöjd såg jag ut häromveckan när jag satt i skuggan med ett glas rosé och en god lunch efter en av mina favoritvandringar. Att alla runt omkring mig verkade lika nöjda förhöjde upplevelsen.
De två senaste helgerna har jag öst ut snabbt skrivna blogginlägg från en vandringsresa med Forumresor, en liten resebyrå från Skåne som specialiserat sig på aktiva resor med mat och kulturinriktning. Inläggen har publicerats huller om buller allt eftersom jag hunnit redigera bilder. Det är hög tid att samla ihop texterna i kronologisk ordning. Därför blir detta ett samlingsartikel med länkar till tidigare publicerade artiklar. Men först en smula bakgrund.
Visa upp den varierade naturen
Min tanke var att visa upp ett spektrum av vad naturen och kulturen kan erbjuda i sydöstra hörnet av Frankrike. Förutom kusten med sina lyxhotell och de välkända bergsbyarna proppfulla med konstnärer finns här dramatiska raviner och vackra floddalar.
Jag började med en lång bruttolista där jag listade potentiella vandringarna utifrån naturtyp och höjdskillnader. Min tanke var att variera vandringar längs havet med vandringar i bergen för att ge variation för både ben och huvud.
Rätt snart insåg jag att jag behövde ta med två saker i beräkningarna: plats för en buss och restauranger tillräckligt stora för en grupp. Flera påtänkta vandringar föll bort i denna gallring.
Egen buss himla fiffigt
Förutom att bussar är svårparkerade och behöver svängrum ger de även möjligheter då de kan lämna och hämta på olika platser. Det är perfekt för mig som inte gillar att vända. Jag behövde inte leta cirkulära vandringar utan vi kunde gå mellan olika orter, även sådana som inte går att nå med kollektivtrafik
Bland de lärdomar jag gjort är att det krävs skickliga busschaufförer för att kunna navigera en del av vägarna jag valt. Jag har också fått en helt annan förståelse för att alla busslaster med turister åker till exakt samma orter. Det är ju de orterna som har bussparkering! Nu har jag också lärt mig att med en villig chaufför går det utmärkt att åka även till andra orter. Det går i Frankrike utmärkt att stanna mitt i en rondell för att släppa av folk, de som får vänta tutar inte ens.
När det gäller att kommunicera med busschaufförer vore det himla bra om jag gjorde något åt min skrala franska. Jag kan bokstavera mig igenom korta texter om jag är tillräckligt motiverad (det vill säga de handlar om romerska stenbumlingar alt är restaurangmenyer) men därifrån till att diskutera lämpliga parkeringsplatser med busschaufförer är ett långt steg.
Med god vilja så löste dock allt sig och bussen kunde även ordna alternativa vägar för de som av olika skäl avstod från att vandra vissa sträckor. Vi ändrade också om lite i programmet under pågående vandringar. Över till den utlovade sammanfattningen av programmet.
Strosa en eftermiddag i Vieux Nice
Det finns ett särskilt avslappnat tempo på franska Rivieran. Det kan innebära att man spenderar timmar på en av de berömda blå stolarna och bara spanar på människor. Eller sitter på stranden och filosoferar. Eller bara strosar runt i gamla staden och tittar på barockfasader och kryddbutiker.
Eftersom första dagen var en resdag tyckte jag att det passade perfekt med en eftermiddag i franska Rivieran-tempo i Vieux Nice.
Jag plockade fram min egen reseguide Mitt Nice och tog med resenärerna på en variant av en av rutterna ur boken (det är ju lika bra att återanvända eget arbete). På väl valda torg försökte jag förmedla lite av Nice särart och vad som gör Nice annorlunda jämfört med andra orter. Det var inte helt lätt att göra sig hörd över trafikbullret insåg jag. Det hela avrundades med ett glas rosévin på Place Garibaldi.
La Brague, 4 rätters lunch och sedan St Paul
Den första riktiga vandringsdagen startade i glasblåsarbyn Biot. Efter en snabbtitt på huvudgatan gav vi oss av ner till la Bragues lummiga dalgång för att vandra till Valbonne.
Vi hade avsatt fyra timmar och vi kom till bussen på 3 timmar och 58 minuter, men det blev lite svettigt ett tag och vi fick fika på stående fot i farten. Halva promenaden hade kanske räckt men oj vad vackert det var att gå längs vattnet med morgonljuset som strilade ner i genom grönskan.
Efter fyra rätters vällagad fransk husmanskost och rikligt med vin på Auberge St Donat så tror jag de flesta tog en tupplur i bussen på väg till St Paul de Vence där vi strövade runt i sakta mak mellan gallerierna och fönstershoppade.
Gourdon, Chemin du Paradis och Loup
Efter en mellandag som jag inte var med på gav vi oss av upp i bergen, till pittoreska Gourdon. Efter ett kort besök i byn gav vi oss av på Chemin du Paradis ner för berget. Vårt mål var den gamla flickskolan i Bar sur Loup där vi åt en vacker och delikat lunch.
Jag tror att alla var imponerade av sig själva när de efter lunch tittade upp mot Gourdon och såg varifrån de hade vandrat. Min ursprungliga plan var att efter lunch fortsätta till fots till Pont du Loup men istället lät vi bussen köra oss dit och sedan promenerade vi en bit upp längs Loup in i vargklyftan. Dagen avrundades med ett besök hos Confisserie Florian i Pont du Loup.
Sentier Littoral Cap d’Antibes
Sista dagen var många ben möra och därför var det dags för en något mer stillsam dag. Vi började med att åka buss från Juan les Pins förbi min favoritbadstrand och en del hus med kändisanknytning.
Bussen släppte av oss i korsningen ovanför Villa Eilenroc och sedan strövade vi ner till havet. Vi gick kustvandringen till Plage de la Garoupe där vi hade pick-nick. Det var lite snopet att alla strandrestaurangerna fortfarande ockuperade stranden medan den offentliga toaletten stängt igen för säsongen. Hade tänkt mig att det skulle vara tvärtom för det är det i Antibes.
En del valde att stanna kvar på stranden och ta ett till dopp innan de fortsatte längs vattnet in till gamla Antibes. På vägen passerade vi bland annat en plats där Monet brukade måla samt ett hus där Evert Taube brukade bo.
Det är roligt att vandra
När detta skrivs är jag tillbaka i Sverige efter en månad i Frankrike. När jag ser tillbaka på bilderna är jag riktigt nöjd med vandringarna. Vädret var perfekt, maten fantastisk och resenärer kanontrevliga.
Det var ganska mycket jobb att välja ut lämpliga vandringar med tillhörande restauranger samt att rekognoseringsvandra, men det var himla roligt. Det gav mig en anledning att prioritera vandring framför alla andra tusen grejer som står på att-göra-listan. Jag fyllde också på bildarkivet med bilder. Många är tagna i all hast och är hel-suddiga, men några tror jag kan användas till ett eller annat manus.
Tack till Eva från Forumresor för bilderna på mig.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Last updated on februari 14th, 2021 at 08:26 f m