Taktegelmuseet – en charmig och udda sevärdhet utanför Trosa
Takteglets historia var fram till i helgen en stor lucka i min kunskapsbank. Inte för att jag direkt legat sömnlös över det. Eller ens funderat över att ämnet fanns. Taktegel var rött eller svart. Typ. Men plötsligt är taktegel riktigt intressant. Anledningen är ett minimalt museum utanför Trosa.
Hedenstedts taktegelmuseum illustrerar den gamla devisen att alla ämnen går att göra intressanta. Det enda som krävs är att någon är tillräckligt nördig för att samla på sig kunskap och klarar av att göra en snygg presentation av sitt intresse. För oj vad spännande taktegel plötsligt blev.
Taktegel butik & museum på Åda säteri
Mannen bakom museet heter Erik Hedenstedt och han driver ett antal projekt i Trosatrakten. Vi besökte ytterligare ett som meriterar ett eget blogginlägg (som jag nu petat ihop). Taktegelmuseet ligger på Åda säteris ägor. Infarten är från vägen mellan Trosa och Vagnhärad och är väl skyltat. Museet är alltid öppet och jag rekommenderat ett besök varmt.
Bredvid museet finns en butik och stort lager av taktegel. Egentligen är det tvärtom, ett litet museum intill en butik intill ett stort lager. Butiken säger sig ha Sveriges största lager av äldre taktegel. Dessutom erbjuder de att om man behöver laga sitt tak för att enstaka pannor gått sönder och de inte har den modellen inne kan de ordna nytillverkning av enstaka pannor. Låter ju himla smart.
Väl utnyttjat utrymme i taktegelmuseet
Själva museet är som sagt inte särskilt stort men utrymmet är väl utnyttjat och det finns information både inne och ute.
I museet är det möjligt förkovra sig i olika bruk, vilka stämplar de använt, olika tillverkningstekniker och hur takteglet lades förr i tiden. Det finns också en samling med handslagna tegelpannor. Tegelpannor kan även formpressas eller strängpressas lär jag mig.
Fjälltegelpannor är äldsta formen
Fjälltegel anspelar inte på geografisk hemvist utan på formen på pannorna som liknar fiskfjäll. Fjälltegel är den äldsta formen på taktegel. Det har medeltida anor men har aldrig varit något vinnande koncept här i Norden med vårt klimat. Därför är det sällsynt.
Kunskapen att forma lera och bränna tegelpannor är känd sedan antiken och har antagligen kommit norrut med klostren. I början var det exklusivt och därmed enbart högreståndshus som fick taktegel.
Glaserade takpannor och sådana som ser glaserade ut
Efter reformationen försvann kunskapen att tillverka taktegel ur landet och under ett par århundraden importerades allt taktegel från Tyskland och Holland. Kvaliteten varierade kraftigt. Eftersom stenhus med taktegel inte brinner på samma sätt som trähus med vasstak uppmuntrade myndigheterna gårdar att anlägga tegelbruk.
På 1800-talet blev taktegel vanligt och det fanns massor av små gårdsbruk. Nu är de flesta borta. Det finns ett stort kvar och det är Vittinge.
Samma person ligger bakom fler trevligheter i Trosa
Taktegelmuseet är en riktig liten pärla. Så stort tack Lena & Mats för att ni tog med mig dit. Överhuvudtaget bjöd ni på en toppenhelg. Vi var runt och kikade på mycket fint. Bland annat besökte vi Emils backe och det franska äppelcaféet Tarte Tatin. Det drivs av samma företag och så vitt jag förstår är det samma entusiast som ligger bakom.
Gillade du detta och vill läsa fler artiklar i samma stil så spana in någon av följande.
- Kristinas utflyktstips runt Stockholm.
- Min bloggserie med udda sevärdheter.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Last updated on augusti 9th, 2024 at 09:02 f m
