Ta bättre semesterbilder genom att gå nära

”Gå närmare ditt motiv”, det rådet fick jag av en fotograferande bekant under en fotopromenad för något år sedan.

Jag tyckte det var ett märkligt råd som jag helt avfärdade. Jag fotade under den perioden nästan enbart med mitt teleobjektiv som har en närgräns på 1,5 meter. Går jag närmare, ja då blir det bara suddigt så om något ägnade jag mig åt att gå bakåt, för att komma tillräckligt långt ifrån mitt motiv.

Men nu börjar jag förstå vad han menade. Jag har varit ute på tre utflykter de senaste veckorna (utflykter som det stötvis kommer en del blogginlägg ifrån t ex lavendelsafari, italienska skorstenar och statyer i Aix). Min chaufför och jag har varsin kamera och istället för att langa över den egna kameran ”kan du ta en bild av mig” så har vi fotat varandra och sedan bytt bilder.

När jag tittar på bilderna tycker jag att de bilder jag tagit är mycket bättre än de som är tagna av mig. Det är förvisso till stor del en smaksak och ingen lär gilla att se sig själv på bild.

När jag analyserar skillnaderna för att förstå varför jag föredrar min fotostil, ja då kommer det där med närheten upp. Eller snarare storleken på människan i förhållande till bakgrunden. För jag har inte nödvändigtvis stått närmare, utan bara fotat med 100 mm (makro eller tele) istället för 16 mm (vidvinkelzoom) från ungefär samma plats. Annorlunda uttryck har jag fotat en person i en viss miljö, snarare än ett landskap med en prick i.

Nu finns det ju fördelar med att fota en större bild, det är lättare att klippa ut en prick i efterhand, än att lägga till avhuggna ben och fötter om bilden är för inzoomad. Men nackdelen med kraftigt beskärning är att kvalitén på den färdiga bilden kanske inte blir särskilt bra. Sedan är det viss skillnad på hur skarp personen blir i förhållande till bakgrunden med olika objektiv.

Det finns andra skillnader på de här bilderna. Jag fotar alltid med en fix fokuspunkt istället för att låta kameran själv välja var den ska fokusera. Något som är nödvändigt för att exempelvis kunna fånga upp och lägga fokus på en person mitt i folkvimmel. Jag gillar nämligen att fota människor som är i full fart att uppleva semestern, snarare än står uppställda för att bli semesterfotograferade.

Sammanfattningsvis var inte rådet om att gå närmare sitt motiv så dumt. Det kanske inte var så relevant till mig just då och det är möjligt att jag slår in öppna dörrar med detta inlägg, men efter att jag visat mina bilder för chauffören och förklarat skillnaden, så föreslog han en fotosession.

Igår var vi därför ute och fotade folkvimmelbilder med min kamera. Jag glömde dock en detalj i mina instruktioner, att den röda pricken (fokus) skulle inte bara vara på mig, den skulle vara på mitt ansikte/ögon för att det ska bli bra bilder.