Sundsby säteri – doldis med mysig kaffestuga

Sundsby säteri har ännu inte blivit någon besöksinstitution, som exempelvis Akvarellmuseet har blivit på andra sidan Tjörn. Akvarellmuseet har några år fler på nacken och har havsutsikt (och förtjänar varenda besökare) men varför hittar inte fler till Sundsby säteri? Med tanke på dess historiska betydelse och kaffestugans kvalitet borde det vallfärda folk från när och fjärran. Jag kom dit för att min utflyktskompis läst om det på Tjörns hemsida. Jag har för mig att jag läst om det i GP för några år sedan och tänkt att jo dit borde man åka någon gång… Men det blev aldrig av. Få se om jag kan inspirera någon att åka dit.

En doft av nybakat surdegsbröd

I över trehundra år arrenderades säteriet ut till privatpersoner innan Tjörns kommun köpte det 2003, och öppnade för allmänheten 2006. Kommunen arrenderar i sin tur ut delar till Christine & Emelie som driver kafé. Vi stegade raka vägen dit och blev genast glada. Det är precis så här en kaffestuga ska se ut och alla som driver kaffestugor borde åka dit på studiebesök (ex det hemska stället i Storvik). Och alla som gillar kaffestugor bör sätta sig i bilen och åka dit och fika (för bil krävs tyvärr för att ta sig dit).

I den västra flygeln, som en gång i tiden var mejeri, huserar nu ett surdegsbageri och det förser kaffestugan med nybakat levainbröd, bullar och annat gott. Med jämna mellanrum sprider sig en doft av nybakat när en nygräddad plåt bärs från bageriet in i kaffestugan. Bryggkaffet serveras ur termos i gammaldags kaffekoppar och lösviktsteet i rejäla muggar. Som sittplats kan man välja mellan vinröd fåtölj i herrgårdsbibliotek, beigeklädd stol i den ljusa matsalen eller en fuskrottingstol i solen mellan flyglarna.

Vinkast med rariteter – vinstockar från 1800-talet

Vi avrundade fikat en aning hastigt och hastade iväg till affären på slaget tolv för en guidad tur. För 60 riksdaler fick vi en riktigt exklusiv guidning, vi var de enda som nappat på erbjudandet.

Det var bara andra guidningen för vår guide och hon var aningen nervös. Som proffs hade jag kunnat hålla en lång föreläsning för henne med tips på vad hon kan utveckla men jag nöjde mig med några uppmuntrande ord. Allra bäst var hon när hon var personlig och berättade om sägner hon lärt sig från sin mormors familj.

Tre saker, förutom den allmänna historiken, hade var och en gjort guidningen värd priset, dammen, vinkastet och bersån.

Dammen handlar om min fåfänga. Stigen från parkeringen gick längs en våtmark och jag tyckte att den såg anlagd ut, trots storleken. Det visade sig också vara en gammal människobyggd karpdamm, även om den sommartid är synnerligen igenväxt. Redan här var jag nöjd med guidningen :-).

Att sedan få gå in i det renoverade vinkastet, det var värt hela avgiften. Vinkast är ungefär som ett halvt växthus, en murad vägg på ena sidan och sedan en sluttande glasvägg på den andra. I den växer några 1800-talsvinstockar. De är alltså av en sort som var vanlig i Europa innan vinlusen (vinpesten) ödelade alla europeiska vinodlingar på 1860-talet.

Om inte historiens vingslag slog där så började de snart flaxa vilt. För på slutet av guidningen gick vi uppför en liten kulle, på en stig som mest såg ut som om för många gått fel och trampat upp en stig i gräsmattan. Vi hamnade i vad som på avstånd såg ut som ett tätt snår. Det var en berså. En högst ovanlig sådan. Man tror att delar av den norska grundlagen skrevs just där.

Margareta Hvitfeldts donation Sveriges näst största genom tiderna

Den som skrev i bersån var Anders Lauritsson Green, norsk rikskansler i början av 1600-talet och bosatt på Sundsby. Detta var på tiden Bohuslän var norskt och Mjörn var behändigt mitt emellan Oslo och Köpenhamn. Anders Greens systerdotterdotter Margareta Hvitfeldt är den mest kända ägaren. Det är Hvitfeldt som i Hvitfeldtska gymnasiet. Margareta donerade hela sin ansenliga förmögenhet till utbildning för unga Göteborgare. Orsaken till donationen är tragisk, alla Margaretas barn dog och syftet med donationen var att göra Margareta och hennes son Ivar odödliga. Det är den näst största donationen i Sverige genom tiderna, bara Gustav II Adolfs donation till Uppsala universitet var större.

Ändå är Margareta Hvitfeldt kanske inte hälften så känd som hon förtjänar (och det hon är känd för är inte smickrande). På Sundsby försöker man åtgärda detta med Margaretaspelet mellan Margaretadagen och Kristinadagen. Spelet verkar vara riktigt populärt. Vi besökte Sundsby på Kristinadagen och efter en promenad på en av vandringslederna (vacker och omväxlande natur, ej barnvagnsvänligt) skulle vi lämna Sundsby en halvtimme före föreställningens start. Vi möttes av ett totalt kaos på parkeringsplatsen och kom knappt ut.

Last updated on juni 12th, 2016 at 09:40 f m