Stillegården i Haut de Cagnes är såld

Publicerad av
svenska flaggan vajar utanför Stillegården

En gråmulen tisdag i januari tog jag vad som troligen var sista chansen för mig att besöka Stillegården i Haut-de-Cagnes. Jag följde med en kamrat som skulle dit på franskakurs (jag rymde dock innan själva kursen började så jag slapp avslöja hur lite jag minns av åtta års franskastudier).

Jag travade nyfiket runt de publika delarna, tog några bilder med vidvinkelobjektivet och svor tyst för mig själv över det tråkiga vädret (och över att jag var för lat för att byta objektiv). När jag kom hem och satte mig ner för att skriva något om Stillegården tog det stopp. För det finns så mycket känslor runt Stillegården att vad jag än skriver så riskerar jag att trampa på några tår.

plats för fika

Stillegården döpt efter Ingeborg Stille

Vad jag lyckats gräva fram på nätet är i alla fall följande. Stillegården har fått namn efter Ingeborg Stille som kom till Rivieran på 1950-talet. På en kulle i Haut-de-Cagnes köpte hon en förfallen bondgård med åsnestall och hönshus som hon byggde om till sitt drömhem. 1987 donerades huset till svenskar på Rivieran. Formell ägare blev Svenska kyrkans församling på franska Rivieran. Under många år har det varit kansli för Svenska Rivieraklubben.

Vidare har jag hittat att i mitten av 1930-talet deltog en Ingeborg Stille framgångsrikt i olika rallyn i Sverige i en Plymouth och i ett magasin i Lund finns för evigt sparat ett häfte på 20 sidor utgivet i Monte Carlo 2005 med titeln Ingeborg Stilles testamente.

citroner

Dröm i provensalsk lantstil

Ingeborg Stille lär ha renoverat gården i flera decennier innan det blev en helt fantastiskt bostad med många små krypin. Öppen spis, synliga träbjälkar och den provensalska lantstil som så många försöker eftersträva men som här är alldeles tvättäkta. Trädgården består av flera små innergårdar där den innersta har en pool med utsikt över slottet Château Grimaldi. Apelsinträd, citroner och gul sten – för mig är detta sinnebilden av den provensalska drömmen. Fast bekvämt placerad ett stenkast från kusten.

pool med utsikt

Jag fattar dock att det som är en perfekt bostad för samkväm i storfamilj eller för att bjuda in tjugo skrivarvänner inte nödvändigtvis gör sig lika bra som kansli. Stillegården är allt annat än rullator- och barnvagnsvänligt. Närmaste busshållplats (gratis buss till centrala Cagnes) och parkeringsgarage är inte långt bort för den som är pigg och kry men jag kan tänka mig att de inte förslår långt när det är julmarknad eller påskbasar på gården.

läshörna i Stillegården

Därför kan jag förstå önskemålet att ersätta Stillegården med något som är mer lättillgängligt. Fast vore jag en ättling till Ingeborg Stille vore jag tokarg.

Donationen Stillegården har sålts

Historien om Stillegården är – såvitt jag fattat – kantad av spänningar och friktioner. De rör sig om själva donationen, om samarbetet mellan Svenska Kyrkan och Svenska Rivieraklubben samt nu om försäljningen och flytten.

En präst publicerade 2008 en tämligen långrandig text där det antyds att det enbart var tack vare goda kontakter i Stockholm som Ingeborg Stilles vilja att hennes hem skulle doneras blev verklighet eftersom testamentet bestreds av en del släktingar. Texten som kallas kåseri är full med name-dropping – något som imponerar föga på mig som i princip bara känner igen namnet prinsessan Christina (som var hedersgäst vid invigningen av Stillegården).

Svenska kyrkan

Hur som helst har Stillegården sålts för svindlande €1 200 000. Istället har ett annat hus köpts nere i Cagnes-sur-mer på 40, Avenue Verdun. Det är en helt annan typ av byggnad. Istället för Stillegårdens låga gamla huskroppar med många små innergårdar är det ett 300 kvm hus i italiensk stil rakt upp och ner i en trädgård som är rymlig nog att förse med 20 parkeringsplatser. Där kommer också finnas plats att resa tält för julbasaren och adekvata utrymmen för kyrkans expedition och Rivieraklubbens kansli. På alla sätt mer ändamålsenligt.

Den 19 maj 2013 är det datum som nämnds för inflyttning och i skrivandet stund är det öppet för namnförslag. Av de tre tidigare arbetsnamnen har UD avrått från Maison de Suède och Nya Stillegården uppskattas inte av släktingar till Ingeborg Stille. Det tredje arbetsnamnet Villa Ingeborg tycker jag passar rätt bra för det nya huset är en villa, inte en gård och på något sätt bör Ingeborg Stille bli ihågkommen.

För det är tack vare henne som det blir ett allaktivitetshus för svenskar i alla åldrar på franska Rivieran. Av det nya husets budget på €1,5 miljoner kommer större delen från försäljningen av Stillegården.

Mitt problem är att jag tänker att Ingeborg Stille drömde om att generationer av svenskar skulle umgås i hennes hem, den gård som hon skapade. Därför är jag i alla fall glad att jag stack in näsan på Stillegården medan det fanns kvar.

Haut-de-Cagnes

Jag har gått med i en utmaning att blogga ett inlägg om dagen i etthundra dagar vilket gör att jag blandar ämnen ännu vildare än jag brukar göra. Det här inlägget började jag skriva för tre månader sedan men annat kom emellan. Idag fiskade jag upp det ur utkasthögen och publicerade det som nummer 74/100 i #blogg100.

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)

Last updated on december 15th, 2015 at 10:04 f m