Sju årstider i Härjedalsfjällen – alla med sin charm
Vintersäsongen står för dörren. I helgen har skideliten tävlingspremiär i Bruksvallarna och i Tänndalen snurrar snökanonerna för fullt. Det glittrar i träden och enligt prognoserna kommer både fjäll och dalar bli snötäckta vilken dag som helst. Det är goda nyheter. Snö är Härjedalsfjällens vita guld och motorn i hela samhället.
Det är lite för tidigt att ropa hej för varma vindar kan fortfarande förstöra festen. Vinterlängtan kallar jag denna årstid och jag tycker att namnet säger allt. Det alla längtar efter har jag döpt till högvintern i min bok. Under de år jag traskat runt med kameran i hand har jag upplevt fler årstider i fjällen, än vad låglandet erbjuder. I den här texten ska jag berätta om dem och hur jag landade i just sju stycken.
I väntans tider
Själv väntar jag inte bara på skidsäsongen utan också på en lastpall med böcker. I månadsskiftet kommer Ett år i Härjedalsfjällen, den fristående uppföljaren till Strövtåg i Funäsfjällen. Den nya boken har jag skrivit för att jag fått önskemål från läsare om att skriva mer om ett par ämnen.
Böckerna har samma antal sidor men den nya har faktiskt något fler foton, 322 mot 290. Samtidigt är texten ett par procent längre, vilket förklarar varför jag och min trogna formgivare fick knö lite. Två korta kapitel och ett par rubriker fick utgå när vi prioriterade collage med favoritfoton.
Har du läst den första boken är upplägget i Ett år i Härjedalsfjällen bekant. Du får följa med när jag utforskar fjällen. Det blir precis som förra gången en blandning av utflykter, naturvetenskap och kulturhistoria. Men Ett år i Härjedalsfjällen är indelad i sju årstider. (En idé som lät bra men skapade många gråa hår vid bildvalet).
Fjällen har fler årstider än låglandet
De flesta som besökt fjällen har hört talas om vårvintern, den femte årstiden. Men jag upplever att fjällåret har fler säsonger än så. Jag fastnade för sju för att talet sju ligger bra i munnen. Vi har sju veckodagar och sju är ett heligt tal i många religioner. Men givetvis övervägde jag andra alternativ.
Sommaren skulle exempelvis kunna delas in i en ljus försommar, en grönskande högsommar och frostig sensommar. För fjällbönder och renskötare är sommaren en intensiv period med många delar. Men mitt perspektiv är besökarnas och jag bestämde mig för att hålla mig till en sommarårstid för att betona hur kort sommaren är här, jämfört med i södra Sverige. Däremot har jag delat upp vintern, som är turismens högsäsong, i fler. Kanske dags att övergå till att presentera mina årstider?
Högvinter: korta dagar med vackra himlar
Boken Ett år i Härjedalsfjällen inleds med att skidsäsongen startar på riktigt. Bra år sker det i slutet av november och usla år först en bra bit in i januari, men ofta någon gång i mitten av december. Högvintern är den årstid jag har flest foton från, eftersom jag aldrig får nog av att fota rimfrost. Högvintern bjuder också på halo, norrsken, pärlemormoln och månar.
Föga överraskande startar vi därför med bokens allra vackraste bilder. Jag går också igenom vad som orsaker de fenomen som fastnat på mitt minneskort. Så här kan det låta.
När ozonlagret träffas av ljus går energin från vissa våglängder i ljuset åt till att dela upp ozonmolekylen, O3, i en syremolekyl och en fri syreatom. Den ensamma syreatomen är mer sällskapstörstande än en nyskild 40-åring på Tinder och brukar rätt raskt hitta en syremolekyl att sällskapa med. De bildar ozon igen, vilket gör att ozonlagret håller sig hyfsat konstant.
Sportlovstider: folkvimmel och styggväder – eller?
Sportlovstider är en säsong med fast förankring i kalendern. Den inleds kvart i nio måndag morgon i vecka sju och avrundas fyra veckor senare. Det som skiljer högvintern och sportlovstider åt är antalet besökare. Jag var också helt övertygad om att högvinterns högtryck gav vika för styggväder. I boken berättar jag vad väderstatistiken sa om den idén.
I sportlovstider åker jag slalom, berättar om mina favoritskidspår och går igenom turismens utveckling under de senaste hundra åren. Jag har använt Tänndalens fjällgård som exempel men utökat texten rejält. Det kan hända att en eller annan reklamkampanj får sig en känga.
Vårvinter: ren fjällpropaganda
Om vårvintern är inte så mycket att orda om. Det är ren fjällpropaganda: vit skare, blå himmel och röda ledkryss i parti och minut. När solen skiner på skaren är fjällen som allra bäst. Våffeljärnen går varma, särskilt under påskdagarna som är högsäsong i högsäsongen. Shorts och linne är rätt klädsel för att ge sig
av ut när skaren förvandlat alla fjällplatåer till inbjudande salsgolv. Underbart!
Avslutningen är abrupt. Ena dagen kan bjuda på årets absolut bästa skidåkning och nästa dag sjunker skidorna rakt igenom och fastnar i blöt slush. Det är en chock för systemet varje gång. Ibland tar det slut vid Kristi himmelsfärd, andra år räcker snön nätt och jämnt över påskhelgen.
Vårflod: folktomt och fågeltätt
Vårvintern följs av vårfloden då smältvattnet porlar iväg i små rännilar som blir till bäckar och åar för att till sist fylla de stora vattenmagasinen. Vårfloden tömmer effektivt fjällen på både snö och folk. Nu passar alla näringsidkare på att ta semester, vilket gör att det kan vara en utmaning att få en kaffe i byn.
Efter flera månader av närmast dagliga turer upp på fjället är man fast bland potthål i dalarna. Det är bara att sadla om till ornitolog eller botaniker och spana på hur snabbt vårens raketblommor dyker upp. Vårfloden är en chans att besöka platser som normalt ligger under vatten. I boken skriver jag också en del om det levande kulturarvet: härjedalsfår, fjällkor och tamrenar.
Sommargrönska: sommar i expressfart
När kalfjället är inom räckhåll igen återvänder bilkaravanerna. Starten på cykelsäsongen är runt midsommar men rutinerade vandrare väntar till slutet av sommaren när en frostknäpp eller två har tagit livet av flygfäna. Vill man spana på orkidéprakt ska man inte vänta för länge. Å andra sidan gör den botaniskt intresserade bäst i att stanna hela den korta sommaren för varje vecka slår nya blommor ut.
Växtligheten varierar mellan olika platser på grund av olika geologiska förutsättningar. Det gör sommaren snärjig så den var på väg döpas till Express-sommar, men bindestreck är inte så snyggt. I boken gör jag nedslag på fjäll med olika berggrund som Hovärken i Lofsdalen, Svanåkläppen och Hamrafjället. Det blir också nedslag längs pilgrimsleder och i spåren från järnåldern.
Höstglöd: fotografers och vandrares favorit
Den tjugofemte augusti har jag satt som starten på nästa årstid, höstglöd. De krispiga morgnarna och klara dagarna är fotografernas favorittid. Fantastiska vandringar bland vackra höstfärger kan kombineras med besök på skördemarknader och öppet hus hos konstnärer. Det är folkliv utan trängsel nästa hela september.
Läsarna får följa med till Rogen som är varglavarnas, gammeltallens och det världsberömda stenskravlets rike. Höstglöd kan tävla med högvinter om att innehålla bokens mest lockande foton. I boken letar jag höstfärger i Volldalshøgda samt går vilse i Norges största kromgruvfält i Feragen. Det blir också en släng medeltidshistoria runt Hedningsgärdet och en sväng till Mittåkläppen.
Vinterlängtan: dov färgskala och magisk dimma
När höststormarna blåst bort vartenda löv och regnet förvandlat stigarna till gegga är vi inne i vinterlängtan. Det är inte den mest attraktiva årstiden men dimma, vitpudrade fjälltoppar och rimfrost kan sätta piff på den dova färgskalan. Vinterlängtan är precis som vårfloden lågsäsong. Det är i princip folktomt, förutom under skoterns dag.
I boken tar jag med läsaren på dimjakt och till silverfallet i Skärkdalen. Jag har också behållit ett kapitel som gjort bokprojektet nedläggningshotat flera gånger (du får själv upptäcka vilket). Till sist knyter jag ihop alla historiska trådar med nutid.
Köp gärna böckerna lokalt (eller direkt från mig)
Köp gärna böckerna i Funäsfjällen så gynnar du de lokala butikerna. Vill du ha ett signerat exemplar kan jag ordna det om du beställer direkt. Jag har skapat en liten enkel webbshop som jag håller öppen till 16 december 2002.
Där har jag ett finfint julklappserbjudande (eller snarare flera men jag håller mig till ett här). Köp ett signerat exemplar av nya boken för 300 kronor eller köp två exemplar för 450 kronor. Då får du en att ge bort i julklapp. Beställ på specialsidan julbok.
Restips till Härjedalen
Kan du inte bärga dig innan du får möjlighet att följa med mig runt i Härjedalsfjällen i bokform så kan jag tipsa om ett par nya och/eller uppdaterade sidor här på bloggen.
- Smultronställen på väg till fjällen från Göteborg
- Smultronställen på väg till fjällen från Stockholm
- Boktips med Härjedalsanknytning
- Nybloggat Funäsfjällen eller Välkommen till Funäsfjällen (min introduktion)
Om du är trogen läsare av bloggen kan vissa collage vara bekanta, jag har återanvänt dem från tidigare blogginlägg. Tre av fotona på denna sida är också med i boken (förutom utdraget ur boken). Björken ovan har också kommit med i boken, fast inte just något av dessa foton. Bilden allra överst har jag valt för att den är tagen tionde november 2021, vilket gör att den är hyfsat rätt i tiden. Den är tagen från Mittåkläppsvägen.
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
Last updated on december 2nd, 2022 at 08:54 f m
Ser fram emot att läsa även denna bok om Härjedalsfjällen. Det är något speciellt med Härjedalsfjällen alla tider på året, så är det.
Jag håller med dig Ingrid! Det är fint året runt men på olika sätt. Tack för bokbeställningen också. Trevlig helg!