Saint Pierre – fiskarnas skyddshelgon firas med procession

Tre helger i rad firas olika helgon i Antibes. Först ut var Fête de la Saint-Jean som firades med fyrverkerier och partaj. Dessa sov jag glatt över eftersom jag skulle upp tidigt dagen efter (i onödan då tåget jag trodde jag skulle åka med inte existerade).

Den här helgen är det fiskarnas skyddshelgon Saint Pierre och nästa Notre Dame de Bon Port. Den sistnämnda firas bland annat genom att en staty bärs i procession mellan katedralen och kyrkan uppe vid fyren. Denna sed som ska ha pågått sedan 900-talet. Jag skrev ett långt reportage om det för några år sedan. Den gången var det svårt att få reda på vilka tider som gällde. Jag vill minnas att jag hittade någon notis i ett församlingsblad uppe i kyrkan vid fyren. I år har arrangörerna, eller Antibes stad, satsat på att få besökare att uppmärksamma de olika aktiviteterna. Det finns affischer på många platser i staden och information på webben.

Saint Pierre

Av olika skäl har jag ändå inte sett så mycket av firandet av St Pierre. Men igår bestämde jag mig för att jag skulle ut och fotografera dagens procession. Det hade jag glömt bort när jag vaknade så jag låg kvar två timmar i sängen och drog mig innan jag kom ihåg dagens agenda. Då blev det full fart upp och ut med kameran i handen.

Saint Pierre leaving the cathedral this morning. Fiskarnas #saintpierre har firats hela helgen i #Antibes. Nu på förmiddagen har statyn burits runt av barfota sjömän i en procession. #RuntAntibes

Det började ungefär som förra gången vid katedralen med att barfota fiskare bar iväg en staty. Men sedan skiljde sig upplägget. Jag vet inte om den här processionen är av nyare datum men det var färre människor, inte lika pietetsfullt och lite mer glimten i ögat. Bland annat ingick i paraden ett gäng som var uppklädda till romare och kallade sig för pissalatens vänner. De sjöng ett odé till pissalaten innan avfärd.

Processionen höll bra fart ner till Bastion St Jaume i hamnen och jag fick småspringa för att genskjuta dem för att kunna ta bilder framifrån på flera ställen. Väl nere i hamnen ställde de ner St Pierre på ett litet podium. En fiskardotter läste en text och en av prästerna ledde fader vår. Därefter upplöstes hela bandet. Jag hörde folk prata om båtar och att något inte hade gått att genomföra på grund av ett eller annat problem, men jag tyckte ändå att de la ner dagen lite väl snabbt och lättvindigt. Var detta verkligen allt?

Kransnedläggning i havet

Jag hade precis förlikat mig med idén att det hela var över och såg fram emot att äta en ordentlig frukost när jag noterade att strömmen av människor hade stannat upp. De höll på och borda ett par fiskebåtar. Medan jag funderade på om jag skulle låtsas att jag hörde till och hoppa ombord jag också blev båtarna fulla och la ut. Jag såg i ögonvrån ett gäng med fanor som vandrade bortåt småbåtshamnen och följde efter dem. Kanske gick det att se nästa akt från land?

Nja, inte direkt. Det gäng som jag följt efter skulle hoppa in i själva huvudbåten, den som hade kransen och prästerna ombord. Eftersom jag anlände dit i följe med en av pissalat-romarna och en tysk konstnärinna som kände en av fiskarna lite grann, så tolkade jag uppmaningen till dem att skynda sig och hoppa ombord som riktad till mig också.

Så kom det sig att jag var med på kransnedläggning och bön till St Pierre om fiskelycka. Gissa om jag önskade att jag haft en kamera med fungerande autofokus!

Edit 2023: Nu har jag sett processionen fler gånger och den har fått följa med till boken Ett år runt Antibes

chefstomaten

Last updated on juni 7th, 2023 at 12:54 e m