Rutten Mjölby-Boxholm-Tranås bjöd på vacker keramik och gårdsbutiker
De flesta av mina researchutflykter för bokprojektet Smultronställen mellan Stockholm och Göteborg är spontana, eller baseras på något halvt bortglömt barndomsminne. Jag svängar av när jag ser en skylt eller vy som lockar. Detta beror på att huvudsyftet med boken är att förgylla mina resor genom att ge mig själv ett projekt.
Ibland får jag förslag från läsare på ställen jag borde besöka (uppskattat!) och då åker jag dit – förutsatt att jag kommer ihåg vart jag skulle och råkar svänga av på rätt ställe. Men den rutt jag ska berätta om i den här texten baseras på kartstudier. Jag har helt enkelt hängt över Google maps och kommit fram till att det borde gå att göra en liten alternativ rutt.
Istället för att köra motorvägen längs Vättern svängde jag av vid Mjölby. Jag tog väg 32 söderut för att efter Tranås svänga västerut på väg 133. Jag återvände till E4:an i höjd med Gränna. Enligt Google maps blir körtiden på denna väg nästan exakt en halvtimme extra, men trafiken var denna sommaronsdag betydligt glesare på min omväg vilket gjorde körningen mindre stressig.
Denna avstickare tog mig betydligt mer än en halvtimme extra. Vissa stopp på vägen var korta men besöket i Tranås tog ganska lång tid. Nu var det anledningen till att denna avstickare blev av just denna gång. Vid nio fick jag för mig att det var dags att resa till Göteborg och halv elva rullade jag iväg. Vid ett hade jag kommit till Nyköping efter att ha suttit fast i köer. Då hörde jag av mig till Klippmark som denna sommar huserar i Småland. Förra sommaren bodde vi grannar i Antibes och gjorde Bandol och Vaison la Romaine osäkra. Ett par telefonsamtal senare och vi bestämde att vi skulle träffas i Tranås.
Bleckenstads gårsbutik
En av anledningarna till att jag var nyfiken på den här vägen var att jag läst om flera gårdsbutiker i de här krokarna. Bland annat Bleckenstads gårdsbutik. Det är lätt att hitta dit, det ligger precis vid vägen och är väl skyltat. Det är riktigt idylliskt med mjölkkor framför röda hus med vita knutar. Ett par traktorer stod parkerade utanför en lada. Själva gårdsbutiken är inrymd i ett särskilt hus.
Halva butiken innehöll pynt och andra halvan mat. Jag kollade faktiskt bara på matsidan. Det fanns en del grönsaker och kalla drycker. Jag köpte med mig en getost och handkärnat smör från Löt gårdsmejeri utanför Linköping. Jag provsmakade även igenom utbudet av knäckebröd som stod på disken men glömde prova morotsmarmeladen som är deras specialitet.
En ostkaka slank också ned, av den anledningen att den var fryst och kunde fungera som kylklamp. En mjuk hopvikbar kylväska bor sedan länge i bilen och med den och en filt så klarade sig smöret hem utan att smälta bort. Det går även att köpa kaffe i gårdsbutiken och fika utanför, men det hoppade jag över.
Linnefors krukmakeri – en favorit
Jag körde inte så långt innan det var dags att stanna igen. Min research hade avslöjat att en av mina favoritkeramiker håller till längs den här vägen. Jag fick för några år sedan ett par vackra muggar med guldkant. På grund av att de var röda inuti fick jag för mig att de var glöggmuggar och det tog flera år innan jag insåg att de passar perfekt för espresso. De finns i flera olika storlekar med olika färg på insidan. Jag har ofta beundrat dem för de finns i hemslöjdsbutiker runt om i Sverige (bland annat i en butik nära Östermalmstorgshallen).
Linnefors krukmakeri ligger bara en kilometer från vägen och den avstickaren är väl värd att göra om man kör förbi på sommaren. Vintertid är öppettiderna begränsade men keramikern Jeanette Bennich skriver på sin skylt att man kan knacka på eller ringa i förväg.
Krukmakeriet ligger i en vacker tegelbyggnad som varit mejeri. Precis utanför rinner Svartån förbi och i en liten trädgård precis vid forsen står ett par bord. Vill man ha kaffe så sätter Jeanette på. Jag hade absolut beställt flera koppar kaffe och parkerat där för resten av dagen om jag inte redan var sen till Tranås. Jag nöjde mig därför med att köpa en till kaffekopp.
Stål-Birgitta
På väg söderut så körde jag förbi stål-Birgitta, en fem meter hög staty av den heliga Birgitta. Statyn står på en klippa och syftet sägs vara att inspirera till trafiksäker körning. Eller något ditåt. Synen är helt klart märklig.
Jag hade tänkt att ha med en bild av vägen där även klippan med statyn syntes, för att visa vad jag menar. Men innan jag tryckte på publicera så kom jag ihåg att statyn är rätt ny och därmed finns det en risk att talibanerna i den ekonomiska föreningen Bildupphovsrätt kommer och hävdar att just denna bit offentlig mark får man inte fotografera och publicera på nätet utan att de ska ha betalt (däremot är det gratis om jag skulle trycka och sälja vykort). Så det blev en bild på en fågel istället och så får ni köra bil själva för att ta reda på hur statyn ser ut (och om någon känner en politiker får ni gärna uppmuntra denna person att ta och modernisera lagen om upphovsrätt).
I Boxholm var det dags för nästa staty, eller vad man nu kan säga. Jag passerade förbi en stor variant av Boxholms gräddost. Jag stannade inte till där men jag noterade en lockande bruksmiljö. Jag har för övrigt också läst någonstans att Småland är det mjölkko-tätaste området i Sverige och det kan jag nog tro. Många svartvita mjölkkor längs vägen.
Räkmacka på Smålandskräftan i Tranås
Från väg 32 finns det Tranås N och Tranås S, men inget Tranås C. Storstadsflickan Chefstomaten missade detta och fick därför åka lite onödigt långt. Men jag kom till Tranås, jag hittade igen Klippmark och lyckades parkera bilen. Vi åkte till hamnen och åt räkmackor och drack alkoholfri öl på Smålandskräftan.
Räkmackan var riktigt bra och en av de bättre jag provat i det här området. Klart bättre än den på Fiket i Gränna eller Kroatorpet i Huskvarna. Lite osäker på om jag ska rekommendera just detta ställe dock då det är en bit att åka av från vägen.
Gripenbergs slott tyvärr ej öppet för allmänheten
Efter Tranås väntade en vacker trakt med många röda ladugårdar. Strax före Gripenberg körde jag förbi en imponerande syn. Gripenbergs slott, ett av Sveriges största träslott. Det är byggt i barockstil och är i privat ägo. Men vägen går nära så om man kör sakta får man en fin titt på utsidan. Det byggdes som jaktslott av Wrangel ungefär samtidigt som han uppförde Skokloster i en annan del av Sverige.
Väg 133 på väg ut mot Gränna slingrade sig förbi flera sjöar. Jag såg mer än en bil parkerad på en slagen äng och folk som hoppade i och badade på många ställen. Däremot missade jag Ravelsmarks gårdsbutik som jag fått för mig skulle ligga här någonstans.
Något jag missat och borde ha med på den här rutten?
Kika gärna in hur resultatet blev!
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
Last updated on juli 7th, 2021 at 04:57 e m
Nästa gång du åker kan du svänga upp mot Adelöv till Hemma på Hult. Där har vi en liten gårdsbutik med inredning, mycket av det handgjort och Svensktillverkat. Självklart har vi också ett café med varierat utbud, alltifrån nybakta frallor med kirschkålspesto till pelargonkakor och självklart – småländsk ostkaka.
Ravelsmark hittar du till vä precis innan du åker under E4, underbara grönsaker. Det är där vi köper våra :-)
Hej Chatrine,
Kul att du hittat hit och tackar för tipset. Kirschkålspesto låter onekligen som värt en resa. Ravelsmark har jag hittat till, mycket trevligt ställe. Ses någon gång under 2018 då!
Du är så välkommen! :-)