Resa ändrar hela Luberon-kapitlet?
I tisdags tuffade jag och Kocken runt i Luberon. Det var vår sista researchresa ihop då Kocken har avgått som reseguides-chaufför. Valet av resmål beror på att Luberon är ett centralt kapitel i min framtida reseguide och det är ett område som Kocken rest en hel del i tidigare (det gör ju inget om chauffören även kan agera guide åt reseguiden). Sedan var det tänkt att hundratals blommande fruktträd skulle ge fina fotomöjligheter men våren är sen i år.
Luberon är ett centralt kapitel i Mitt Provence
Luberon är det kapitel i Mitt Provence som före avfärd hade det mest detaljerade synopsiset. Jag hade en klar bild av vad som skulle med och hur ”en dag i bergens bästa byar” skulle se ut. Tills vi tog en udda väg till en sevärdhet. Jag tyckte att det var tråkigt att åka Combe de Lourmarin varenda gång och istället trasslade vi oss iväg österut i Luberon. Och hamnade på den mest pittoreska vägen med vackraste utsikten vi sett.
Vi körde genom byar som kändes genuina, åkte förbi välansade fält och åt på en gourmetrestaurang i en ort så liten att den knappt finns på kartan. Precis sådant som Peter Mayle skriver om i sina böcker. Fast de byar han beskrev har tack vare hans böcker blivit så kända att de numera är invaderade av turister sommartid. Så då är frågan, ska jag bibehålla mitt tänkta ruttförslag som tar läsaren runt alla byar som Peter Mayle odödliggjort eller ska jag ta med dem bland långa platanalléer bortanför turiststråken?
Jag föredrar den östra rutten men tänk om det bara beror på att mina förväntningar är lägre på vägar som jag inte hittat i någon annan reseguide?
Summa: 50 mil, 14 timmar, 16000 steg, € 73 för lunch (för två), 520 bilder varav en hög med selfies kan slängas direkt.
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
