Människan utrotade faktiskt inte mammutarna, men däremot vildhästarna

Publicerad av

Har du legat sömnlös över att människan utrotade mammutarna i Sibirien? Då kan du hädanefter sova lugnt. Den teorin är numera förkastad. Däremot ser det lite värre ut vad gäller vildhästarna. Så vill du ha dåligt samvete över vad dina förfäder gjorde (något som visst är modernt i vissa kretsar) så är det fritt fram. Är du osäker på om det verkligen var dina förfäder, och inte någon annans förfäder, som är skyldig så är alla människor släkt med varandra mer eller mindre.

Veckans blogginlägg handlar om hur DNA-analyser ger oss oss helt nya lärdomar om forntiden Ämnet är valt för att jag sprang över två riktigt häftiga nyheter häromveckan. Sedan hoppas jag att dessa bidrar till en ökad kännedom om att en hel del sanningar som cirkulerar är baserade på subjektiva tolkningar av ett emellanåt synnerligen skralt underlag.

Arkeologin tar hjälp av naturvetenskap

Arkeologin har länge tagit naturvetenskapliga mätmetoder och kvartärgeologi till hjälp. Allt från dendrokronologi och pollenanalyser till kiselalger (som jag nämnt tidigare i samband med Astrid Cleve von Euler). Att mäta isotoper av kol i det vi kallar kol-14 har också funnits ett bra tag och har fått sällskap av analyser av isotoper av strontium. Men nu kan vi också göra storskaliga DNA-analyser. Mängden material som krävs blir mindre och mindre för varje år, något som också gör att gamla kriminalfall kan få lösningar.

DNA-analyser har gett en helt ny bild av de mänskliga flyttvågorna. Jag har flera gånger tipsat om Karin Bojs båda böcker. Den första har jag bloggat om men nummer två är mer relevant när vi pratar om vildhästarna som jag kommer till strax.

Att naturvetenskapliga metoder får mer utrymme när forntiden ska tolkas tilltalar mig starkt för jag är naturvetare i grunden och gillar saker som är mätbara. En förnämlig aspekt med mätbara saker är att de inte är lika utsatta för politiska vindar. Självklart spelar trender in ändå, de påverkar exempelvis vilka områden det finns pengar att söka för att göra mätningar. Men det är ändå aningen mindre tendensiöst.

Teorin att människan utrotade mammutarna

Jag har inte lusläst lanseringen av teorin att den ullhåriga mammuten blev utrotad av människan. Men utgångspunkten verkar ha varit att antalet mammutar minskade samtidigt som antalet människor ökade i Sibirien. Man tolkade det som orsak och verkan. Lägg till att en del fossila mammutskelett har skador som skulle kunna ha uppkommit vid slakt. En grupp har även provat dåtidens jaktmetoder och konstaterat att människor hade möjligheten att jaga byten av mammutstorlek (redan ”känt” av alla som läst Jean M. Auels romanserie Grottbjörnens folk). Saken var biff: människan utrotade den ullhåriga mammuten genom hänsynslös jakt. Det tog bara några hundra år.

Kruxet är att själva grundantagandet var fel. Hela resonemanget bygger på att man hade hittat skelettet från den sista mammuten. Nya rön med helt andra metoder visar att mammutarna levde i Sibirien 7000 år längre än man utgick från när man gav människan skulden. Mammutar och människor samexisterade i tusentals år. De nya forskningsrönen är baserade på DNA-spår som kommer från exempelvis urin. Och medan en mammut bara har ett skelett att lämna efter sig och det är lite slumpvis vilka skelett som bevaras och hittas, så finns DNA-spår från deras liv på fler platser.

DNA-analyser av 535 sedimentprover från hela Arktis

Det nya forskningsresultatet bygger på analyser av 535 sedimentprover tagna från 74 platser runt om i hela Arktis. Man har sekvenserat upp DNA ur dessa och fått fram en väldig massa korta DNA-strängar. Dessa har man jämfört med databaser med DNA från dagens djur och växter. Med hjälp av en hel del räknande har man sedan fått fram en massa diagram (viss överanvändning av ordet massa här men det är rätt ord i sammanhanget). Metoden kallas metagenomics och resultatet har publicerats i prestigefyllda Nature. Här är ett typexempel på hur texten låter.

The transition into the LGM featured declining temperature and precipitation (Fig. 2a). Across the Arctic, trees remained absent, and there was a sharp decrease in floristic diversity, mainly caused by the decline in herbaceous taxa. Overall, vegetation turnover was consistently high during this decline in diversity, suggesting that cold and dry extremes caused the loss of taxa from all plant communities, although the taxa that were dominant in the pre-LGM period remained (Extended Data Fig. 1a).

Mammutar lockbete för media

Specialister från ett tjugotal universitet och organisationer deltog i studien. Man har inte lagt ner detta enorma arbete för att avliva teorin att människor utrotade den ullhåriga mammuten, Projektet har kartlagt floran och faunans utveckling i Arktis under 50 000 år. Mammutarna är bara grejen som man plockat ur resultatet och använt för att locka media. Det fungerade uppenbart. När jag fick pressreleasen i min inkorg postade jag det direkt i sociala medier. Sedan dess har jag sett nyheten spridas i alla media. Jag tror de flesta nöjt sig med pressreleasen och få har tröskat sig igenom hela artikeln.

Belöningen om man gör det är att man får reda på att det är inte bara mammutarnas utbredning som skrivits om. Även ullhåriga noshörningar, hästar och bison levde i Arktis längre än man kände till från fossilstudier. Möjligen har man även hittat DNA från grottlejon, men man saknar jämförelsematerial som krävs. Det här betyder inte att människor inte jagade mammutar men den enda jägare-byte-effekt forskarna kunde se i materialet var förhållandet mellan populationerna av varg och ren. Utifrån de nya rönen har man formulerat en ny teorin när det gäller mammutarna. Mammutarna dog ut för att deras livsbetingelser ändrades. När det blev varmare och blötare försvann den typ av torra kalla tundrastäpper där de levde. Mammutarna var visserligen inte lika kinkiga med födan som hästar men ändock dog de ut när deras föda försvann. Därmed byter vi ämne till en annan artikel som kommer från samma nummer av Nature.

Mammut på museet för människans historia i Quinson

Tämjda hästar slog ut alla vildhästar

Om det var många organisationer involverade i studierna av Arktis flora och fauna är det ingenting mot antalet som varit inblandad i hästartikeln. Enligt pressreleasen från Göteborgs universitet var inte mindre än 162 specialister inblandade i studien. Den är ett samarbete mellan arkeologer, paleogenetiker och lingvister från närmare 120 olika forskningsinstitut. (Vad gjorde lingvisterna i det hela undrar jag).

Artikeln handlar om vilka tamhästar som är förfäder till dagens hästar. Jag var på väg att snubbla på tangenterna och skriva de första tämjda hästarna men det hade inte varit helt korrekt. Fossilstudier visar att hästar tämjdes tidigare på en annan plats, men generna från de hästarna spreds inte vidare. Däremot kom hästar från de Pontisk-kaspiska stäpperna i norra Kaukasus att relativt snabbt konkurrera ut alla vilda populationer i Eurasien.

Det var inte hästarna som spred indoeuropeiska språk (och gener)

Hästartikeln har inte fått samma genomslag i media som mammutartikeln så vitt jag kan se och den är svårare att läsa tycker jag. Men den innehåller mer sprängstoff. Det är två saker som är dynamit. Det ena är det jag nämnde ovan, att en viss typ av tämjda hästar, DOM2, snabbt slog ut alla andra grupper av hästar. Den andra är tidpunkten för denna spridning. Den är ungefär tusen år efter Yamnaya-kulturens spridning.

Yamnaya är ett namn vi idag har satt på en grupp herdar från stäppen. För femtusen år sedan reste grupper av män från nuvarande Mongoliet västerut. Av någon anledning fick de ett enormt genomslag i Europas. Troligen var det när de kom som de megalitbyggande kulturerna försvann. En handfull män blev anfäder till samtliga svenskar. (Exakt antal står i Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren).

DNA från 273 hästfossil

Man har tänkt sig att Yamnayas hade ett teknikövertag i form av hästar. Det skulle göra att de kunde förflytta sig snabbare. Men det aktuella forskningsprojektet tillbakavisar denna teori eftersom det är ett glapp på tusen år. Forskarna får leta vidare bland andra teorier. En är att invandrarna förde med sig pest som slog ut lokalbefolkningen i Europa. Men då undrar jag hur det kommer sig att det mest var män som strök med, för det krävdes ju kvinnor för att generna skulle spridas vidare. Man är nämligen tämligen säkra på att det var nästan bara män som flyttade i denna migrationsvåg. Det är en rejäl skillnad mot stenålderns jägare som flyttade familjevis. (Det finns för övrigt en hel del intressanta teorier om skillnader i jämställdhet mellan jägarsamhällen och bondesamhällen men det lämnar jag till en annan gång).

I den aktuella studien har man tagit DNA från 273 hästfossil från olika platser och jämfört deras genom med dagens tamhästar. Längs vägen får man fram en del andra rön. Tarpan-hästarna som levde vilda i Östeuropa fram till 1800-talet var en korsning mellan europeiska hästar och DOM2-hästar.

DOM-2 hästarna avlades för att vara mindre vilda

Artikeln innehåller en del diskussioner om vilka gener man verkar ha avlat på. Det handlar om att hästarna ska bli lättare och tämja och få starkare ryggar. Dessa gener är ZFPM1 respektive GSDMC om nu någon undrar.

Var kom nu språket in? Jo det finns en diskussion på slutet om bronsålderns elit och kastanjefärgade hästar, något som tydligen är belagt både i språket och arkeologiskt. Hästdragna stridsvagnar hänger ihop med Sintashta-kulturen läser jag också, men jag läste kanske lite slarvigt på slutet. Artikeln avrundas med att detta öppnar upp för fler studier. Det finns en hel del kvar att utforska.

Ta alla äldre historiska sanningar med en säck salt

Visst är det häftigt vad man kan få fram numera? Jag tänkte avrunda med en uppmaning att när du läser om historiska rön så var inte bara källkritisk utan även metodkritisk. Det finns förstås massor av kvalitetsforskning gjord med andra metoder, men arkeologi är en ganska subjektiv vetenskap som bygger på tolkningar. Dessutom tar det ibland tid innan nya rön når ut.

Idag används historia som slagträ i debatten om vilka företag som ska ha företräde att tjäna pengar på 30% av Sveriges yta. Men slagträna byggs i många fall med material från 1800-talet när forskarna letade ursprung bland de ädla vildarna i norr. Då är det lätt att man hamnar lika snett som med mammutbetarna.

chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)