Karlstad en perfekt stad för ambulanskonferens
Närhet till vatten är en rejäl konkurrensfördel för en stad. Det spelar inte så stor roll om det är hav, sjö eller flod, bara det är vatten. Vatten ger möjlighet till vackra promenader och fint belägna konferensanläggningar. Karlstad är särskilt väl försett med vatten då det ligger i Klarälvens delta vid Vänern. Var man än vänder sig så finns det vatten.
Jag har precis tillbringat några dagar i centrala Karlstad och är förtjust. Visserligen har jag mest sett konferenscentret CCC men det är ljust och luftigt med vacker utsikt. Dessutom har de riktigt bra kockar och serverade fika och mat av toppklass. Sådan höjer humöret när man är på mässa. Lägg till att själva mässan innehöll en hel del intressanta föreläsningar och för min del avrundades med en hejdundrande bankett så förstår ni varför jag tycker Karlstad är en himla trevlig plats.
Imponerande vinlista på Br Olssons Elektriska
De flesta som åker till Karlstad passar på och besökare Lars Lerins Sandgrund. Jag både gick och åkte båt förbi Sandgrundsudden flera gånger men bara vid tidpunkter när museet var stängt. Så denna pärla har jag kvar att besöka någon annan gång.
Vi åkte till Karlstad en dag i förväg för att sätta upp monter. På kvällen åt vi middag på Br Olssons Elektriska efter tips från en god vän. Deras specialitet är viner från Piemonte, som Barolo och andra nebbioloviner. Det är ett trevligt distrikt. Deras charkbricka håller också hög kvalitet.
Gör alltid hjärt-lungräddning länge om någon drunknat i kallt vatten
Jag måste också passa på och nämna några saker jag lärt mig på konferensen. Det ena är att ifall man ska drunkna (något som är lämpligt att undvika) så är det en stor fördel att göra det i kallt vatten. Då har man nämligen goda chanser att bli helt återställd, förutsatt att någon hittar dig inom någon timme, gör hjärt-lungräddning länge länge fast det verkar helt kört (det vill säga du är tvärdöd) och sedan skickar dig snabbt till ett universitetssjukhus för intensivvård. Snabbt betyder att enbart helikopter är aktuellt (och tyvärr är det lite olika förutsättningar i olika delar av Sverige så det gäller att drunkna på rätt ort också).
Detta låter kanske lite makabert men faktum är att det finns ganska många människor som mirakelräddats. Såpass många att det går att sammanställa vissa slutsatser. Det ena är vikten av att hjärnan är nedkyld. Helst innan hjärtat stannar. Det vill säga man har bättre chans för överlevnad om man simmar ett tag i det kalla vattnet innan man drunknar. Ju kallare vatten ju bättre chanser att klara sig utan hjärnskador. Runt tio grader verkar vara en gräns.
Sedan gäller att bli hittad av någon som inte ger upp utan startar hjärt-lungräddning direkt och fortsätter så länge som det krävs (vi pratar eventuellt timmar). Det väsentliga här är kompressionerna. Väl utförda kan de ge 25% cirkulation, vilket är precis det som krävs för en nedkyld hjärna. Sedan behöver man komma till ett ECMO-center där de kan värma upp hjärtat och få igång det igen. Ni vill inte veta de alternativa lösningarna för att värma upp ett hjärta. De var inte särskilt effektiva dessutom.
Ledarskap vid extraordinära händelser
En annan föreläsning som jag kommer minnas länge var Robert Karjels föreläsning om ledarskap vid extraordinära händelser. Han är tidigare helikopterpilot och divisionschef som har spektakulära erfarenheter att hämta stoff ifrån, som piratjakt i Somalia och ytbärjning under Estoniakatastrofen.
Från dessa hämtar han exempel för att belysa det han kallar för löftet. I krissituationer kan man inte eskalera saker uppåt i hierarkin eller gå till någon av de 96,6 miljoner blanketter som finns i det offentliga Sverige. Man måste ibland bara agera. Och då handlar det om att samlas runt det löfte som organisationen gett omgivningen.
När det gäller Estonia så var vågorna 10 meter och när larmet gick skickade de ut alla 14 helikoptrar de hade. En del kom tillbaka fulla med överlevare, andra fulla med avlidna och en del tomma för att helikoptern tappat ytbärgaren. När alla återvänt till basen var frågan: skulle de ge sig av ut igen? Första vågen gick ut på grund av struktur, andra vågen gick ut på grund av löftet de har gentemot omgivningen att rädda liv.
Från hjältegloria till begravningar
Ytbärgarna räddade ca 137 människor och hamnade på omslaget på Times Magazine. Men själva kände de sig inte som hjältar då 7-800 människor dog (olika siffror under föredraget och på Wikipedia). Detta skedde med ganska gamla helikoptrar som senare pensionerades.
Ersättningshelikoptrarna försenades i takt med att försvaret nedmonterades. De fåtal helikoptrar de hade, hade egenheten att krascha. Det fanns 100 helikopterpiloter. 14 dog. Föreläsaren uttryckte sig som så att under några år gick de mest på begravningar. I denna dystra period fick de plötsligt ett nytt uppdrag. Och inte vilket som helst.
Skickade till Somalia
I Somalia fanns då fyra miljoner svältande. Mat fanns men nödsändningarna kunde ej skickas till de svältande eftersom antingen pirater eller någon gren av Al Quida skulle sno dem och döda besättningarna på kuppen. Därför startades flottinsats och av politiska skäl skulle Sverige leda en flottinsats. HMS Carlskrona plockades upp ur malpåse och avrostades. Hon var visserligen gammal, men det enda fartyg som var tillräckligt stort för att skickas ut på ett hav.
Vi fick se filmsnuttar på hur de landade på fartyg och hur det såg ut när de gav sig av ut på uppdrag. Robert Karjel pratade också en hel del om hur viktiga alla var under insatsen, allt från den civilanställda som satt längs ner i fartyget med sin symaskin och såg till att utrusningen var i toppskick till varje uppdrag till operationsteamet som gjorde sig i ordning varje gång piloterna gav sig ut på ett uppdrag.
Många ambulanser på plats
Totalt var det 900 personer på kongressen som var till för chefer inom ambulansvården. Det fanns också en hel del ambulanser av alla de slag utställda. Jag klättrade in och provade en av dem. Jag var visst den första som la mig på patient-platsen. Om jag minns rätt var ambulansen jag testade en Cheva. (I så fall har den mkt kraftfull motor och slurpar soppa).
Jag noterade mest att ambulansen var relativt rymlig utan att vara någon jättebuss (vilket krävs om man ska frakta många patienter eller någon som väger extra mkt – Sthlm har just skaffat två för patienter upp till 400 kg. Att jämföra med europeisk standard vilket är 75 kg). Annars kan man också flyga patienter. Flygplan använda mest för sekundärtransporter (vilket är branschslang för att de är färdigopererade och ska skickas hem, eller ska till operation).
Märkligt få direkttåg till Karlstad
Det var mina anteckningar och några bilder från mina dagar i Karlstad. Dit åkte jag bil och hem med tåget. Det jag inte riktigt förstår är varför det går så få direkttåg till Stockholm. Det var nästan bara förbindelser med buss till Örebro och därifrån tåg.
Ett annat bestående minne från Karlstad är kylan. Jag kom i princip direkt från Bristol där det var sommarvärme till Värmland där det snöade. Jag har nog aldrig frusit så mycket som klockan sex på morgonen sista dagen när jag gick ut för att fotografera lite. Det kan kanske bero på att jag bara sovit ett fåtal timmar efter banketten i och för sig.
Det enda minuset jag egentligen kan rapportera om Karlstad är att söndagsöppna caféer helt saknas. Detta har jag inte upptäckt själv utan min goda vän Karin som flyttat dit nämnde det.
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
Last updated on februari 14th, 2021 at 07:15 f m
