Kameliatest med nya kamerahuset
”Vänta på att färg torkar” – jag skulle vilja lägga till ”vänta på att kamerabatteri laddas”. Tråkigare kan det inte bli. Men till slut var batteriet laddat så jag kunde testa mitt nya kamerahus. Åkte självklart till trädgårdsföreningen för att fota samma kamelior som var upprinnelsen till köpet.
Nya Canon EOS 60D mot gamla 400D!
Först ut är en rosa knopp. Till vänster fotad med gamla kamerahuset och till höger fotad med nya kamerahuset. Jag har använt samma objektiv (Canon 70-200mm f4 L IS USM). De flesta inställningarna är på automatik och bilderna är fotade med tre dagars mellanrum. Klicka på bilderna för att få dem i större storlek.
Är skillnaden mellan bilderna värd närmare tio tusen kronor? De som tycker det kan skicka en valfri donation till chefstomatens fond för inköp av linser till den linssoppa jag ska leva av fram till midsommar ungefär.
Det var kanske objektivet, inte kamerahuset som var problemet?
Än mer deprimerande blir utfallet när jag jämför objektiv, snarare än kamerahus.
De två översta bilderna är tagna med samma objektiv, fast med olika kamerahus. De två understa däremot är tagna med samma kamerahus men olika objektiv. Hängde ni med? Vi tar det igen. Översta bilden är tagen med nya kamerahuset (60D) och teleobjektivet, den mittersta med gamla kamerahuset (400D) och teleobjektivet medan den understa är tagen med gamla kamerahuset (400D) och ett annat objektiv.
Är det någon mer än jag som noterar att det finns tillstymmelse till skärpa i en bild, den med ett annat objektiv? (Och gamla kamerahuset, vilket gör inköpet av ett nytt tämligen onödigt!!) Det andra objektivet (Canon 24-105mm f4 L IS USM) är ungefär samma prisklass och tänkt kvalitet som mitt problemobjektiv. För problemobjektiv ska jag hädanefter kalla det.
Deppar ihop
Ovanstående inköp och test gjorde jag förra lördagen och därefter blev jag så deppad att jag ställde kamerorna i ett hörn och tänkte ge upp fotografering helt och hållet. Nej nu ljög jag, först lånade jag ut problemobjektivet till en kunnigare fotograf. Sedan satt jag och spanade i hans bilder efter skärpa. Förgäves.
Jag har därefter bläddrat bakåt i tomatsallad och påmint mig själv hur jag kämpat och slitit med problemobjektivet från dag ett. Jag har hela tiden varit övertygad om att det är min kunskap som brustit. Det är jag som inte klarat av att hålla objektivet stilla, eller sikta på det jag vill ha skärpan på, hålla kameran tillräckligt långt ifrån det jag ska fota eller ställa in kameran rätt. Nu börjar jag tro att jag haft väl låg tilltro till min egen förmåga och väl hög tilltro till kvalitén på Canons objektiv.
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
