Hur var årets Kristi himmelsfärd jämfört med andra år?
I Tomatsallad barndom var blogginläggen kortare och tätare. Var och varannan dag la jag ut Dagens Göteborgsbild eller skrev om en ny öl från favoriterna bland mikrobryggerier. Nu är jag nere på varannan vecka ungefär, men publicerar å andra sidan betydligt längre texter som jag illustrerar med högvis med bilder. Vissa inlägg ligger det en hel del arbete bakom, andra mer än så. Instagram har tagit över rollen som offentlig dagbok med dagens foto.
Hur skulle en bloggdagbok se ut idag? Låt oss prova. Årets Kristi himmelsfärdsdag inleddes vid femsnåret med en titt på vädret. Jämngrått. Inte spännande totalgrått eller intressant halv-grått, utan bara jämngrått. Trist ur alla perspektiv. Fotografer gillar många väder som får andra att sucka, men detta var inte särdeles upphetsande fotomässigt så jag kröp tillbaka i sängen. Efter att ha kollat alla sociala medier postade jag ett par stories med några av gårdagens aha-upplevelser. Med hjälp av Smhi har jag satt namn på två av de optiska fenomen jag fotade i vintras. Irisering och gloria. Jag blir alltid glad när jag lär mig något nytt.
Gula spåret Liftslingan
Fotona i inlägget har en annan tidsskala än texten och börjar för en vecka sedan. Förklaring kommer senare i texten..
Morgon: kaffe, nostalgi och bloggstädning
Så småningom hasade jag mig upp, mikrade en kopp kaffe och tog en titt på var som gömde sig under etiketten Kristi himmelsfärdsdag här på bloggen. Det var en del kära återseenden. Roligast var inläggen från 2013. Det året bloggade jag flitigt från Tänndalen. På vägen hit fotade jag Lossendammen i solnedgång, en bild som flera år senare hamnade i boken Strövtåg i Funäsfjällen. Jag fotade också en räv som var så vänlig att den satt stilla tillräckligt länge för att fastna på bild. Så omtänksam var inte ekorren som for förbi igår.
En del av fotona från 2013 är trösterika för det var lika blött och eländigt som det är idag. Det är en markant skillnad från 2020 då jag postade klarblå himmel och perfekta skidspår på Solturen. Detta trots att Kristi himmelsfärd låg några veckor senare än i år. (Att vädret slog om så att lördag-söndag det året blev total misär, kan vi låtsas att jag glömt).
När jag ändå var inne och läste gamla inlägg fixade jag till dem. En del av de plugin jag använt på bloggen har slutat att fungera och många foton har försvunnit. Dessa försöker jag återskapa pö om pö. Jag orkar inte ta alla 1500 blogginlägg i ett svep. Jag städade också bort ett tiotal taggar, ämnen som bara gjort något enstaka uppdykande på sajten. Allt för att försöka hålla Google på gott humör så att inte bloggen störtdyker ut ur alla sökresultat.
Skarvruet Skarvarna
Förmiddag: skrev ett nedslag om Mölndals sjukhus
Att städa Tomatsallad är förstås bra, men det är ännu bättre att jobba med någon av mina pågående manus. Därför övergick jag efter frukost till det. Jag fick lite hjälp på traven att fokusera på rätt saker av att kollega Mikael mejlade. Torsdagar brukar vi träffas via Zoom och diskutera veckans framsteg med Hundra nedslag i Mölndal. Denna vecka ville Mikael flytta fram mötet, vilket var helt ok med mig. Jag har halkat efter en smula med Mölndal eftersom jag de senaste dagarna har jag ägnat lite väl mycket tid åt att försöka förstå hur ljuset bryts/böjs/delas upp beroende på om det träffar en iskristall eller regndroppe, det vill säga skillnaden på refraktion och diffraktion. (Det ena ger halo, det andra irisering).
För att bättra på läget knåpade jag ihop en text om Mölndals sjukhus. Saknade lite uppgifter och kontaktade en kompis som kanske kan fixa fram dem. Det är inte helt optimalt att skriva en bok om Mölndal fast jag knappt satt min fot där det senaste året (åren). Men omgivningarna runt min lägenhet befrämjar inte alltid produktiviteten, vilket är varför jag håller mig borta. 2011 och 2016 spenderade jag Kristi Himmelsfärd i Mölndal. Så vitt jag kan se hade jag 2011 precis landat efter en resa till Antibes och 2016 åt jag brunch på trevliga Lilla Spinneriet i Lindome.
Malmagen Norskt fjäll
Efter lunch: ofta jobb denna helg
Under lunchen fick jag för mig att det vore kul att ”lite snabbt” fila ihop ett dagboksaktigt inlägg om årets Kristi himmelsfärdsdag. Jag sätter fnuttar runt snabbt för ingenting är snabbt när det kommer till blogg. Att skriva en rad om vad jag gjort idag hade inte tagit alltför lång tid, om jag hade låtit bli att kika vad jag gjort andra år (vilket krävde att jag letade upp vilka datum Kristi himmelsfärd infallit olika år).
2017 ägnade jag torsdagen åt att blogga om evenemanget Runrikets dag som ägde rum helgen innan i Täby. Fredagen städade jag blogg (uppenbart ett evighetsprojekt som är aktuellt varje år). Därefter åkte jag söderut mot Mölndal. Längs vägen gjorde jag en del fynd som hamnade i Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm så småningom. Två år senare var det full sula för att få klart den boken före sommaren. Det hade gått bättre om jag inte lagt ett par timmar per dag på att redigera foton till Rivieran inom räckhåll.
Året däremellan, 2018, har långhelgen inte lämnat några spår på bloggen. Jag jobbade som en galning med ett betalt uppdrag den våren. Arbetsbelastningen var så tuff att jag året efter krävde att få avlastning, annars skulle jag inte stanna kvar. Jag fick inte ens ett svar från styrelsen, och lämnade därför tre månader senare. Hörde häromdagen att min efterträdare är långtidssjukskriven så det känns som jag fattade rätt beslut. 2014 var det också allmän bloggträda av liknande skäl (för mycket betaljobb alltså).
Eftermiddag: promenad till Tänndalssjön
Förra torsdagen körde jag dubbla skidpass och sedan grävde jag upp en stor sten ur vägbanan. Det känns som jag gått från vältränad med biffiga biceps till total soffpotatis på en vecka. För att motverka denna känsla lämnade jag datorn för en promenad. Eftersom skidspåren är puts väck men vandringslederna ännu inte framsmälta blev det bilvägen ner till sjön. Förra våren gick jag dit ofta och kom alltid hem med foto på minst en ny fågel. Eller något annat som var värt att posta på Instagram. Det var nära att jag kammade noll denna gång men på hemväg så stötte jag på hararna. De är så ofantligt söta.
Sedan är det inte lätt att fota harar i full fart med en kamera med långsamt autofokus. Mina kameror är fantastiska för att ta landskapsbilder men har marknadens sämsta autofokus. Så jag ägnade ett antal timmar på nattkvisten åt att spana på recensioner på Canon R5 och R6. De är spegellösa kameror vilket gör dem mycket lättare än mina nuvarande hus. Men de kostar därefter.
Kväll: middag ungefär som i Frankrike
Istället för att googla på kameror borde jag ägnat kvällen åt att läsa böcker. Jag har en rejäl packe som väntar på att jag ska läsa och recensera. Det vill säga göra som jag gjorde 2015. Då recenserade jag Björn Ferrys självbiografi just på Kristi Himmelsfärdsdagen.
Middagen blev ganska skral trots välfylld frys. Den var ändå bättre än i Frankrike 2012 när jag glömt handla och för sent upptäckte att helgdag betydde att affärerna hade stängt, Ett par år senare slutade de vara så rigida med helgdagar och höll öppet. Men det senaste året har förstås det mesta varit stängt eftersom ni-vet-vad har vänt allt upp och ner. Uppåt och neråt vandrade jag 2010. Det året verkar Kristi himmelsfärd i Antibes ha handlat om att vandra och handla vandringsprylar. Dessa foton från franska Alperna är tagna under Kristi himmelsfärdshelgen 2017, även om det inte är jag som tagit dem.
Malmagen Tranor i Tännån
Klämdagen: en solig repris
Mitt ”snabba” blogginlägg blev aldrig postat igår för det behöver ju ett foto eller två och det hann jag inte få dit. Därmed kan jag rapportera att fredagen till viss del blev en repris av torsdagen. Fast dagens nedslag i Mölndal handlar om skillnaden på kamgarnsspinneri och kardgarnsspinneri. Dagens städinsats på bloggen är att jag raderade en dubblett, vikingakvinnan Estrid fanns med två gånger. Det innebär att jag kannibaliserar på mig själv vilket är en smula onödigt. Den största skillnaden är att vädret först var intressant dimmigt för att sedan bli soligt. Termometern hasade sig upp till 19 grader.
Värmen gjorde att jag spenderade en hel del tid med att hacka snö i ett dike. I vintras körde en skoter rakt ovanpå diket och packade ihop snön till is. Det gör att det kan bli stopp i avrinningen. Med tanke på hur det porlar kan ett litet stopp snabbt innebära att huset hamnar på sjötomt istället för på en äng. Björkskogen ovanför är i princip en enda stor bäck just nu. Det märkte jag när jag försökte spänna på mig skidor för att se om det gick att ta sig upp på fjället. Skidorna sjönk ner i slushet och under var det bäck. Jag vände.
Just nu: vår i expressfart
Något som fascinerar mig är hur otroligt snabbt det går när vintern släpper sitt grepp. Så fort snön smält på en plätt så börjar växterna spira. En del tjuvstartar under snön. När jag hackade bort en halvmeter snö så nog sjutton dök det upp gröna blad under. Det är helt osannolikt hur fort det går. Detta är anledningen till att jag lagt in foton från en vecka tillbaka och framåt. Jag ville visa vilken skillnad det är på bara några dagar. Detta inlägg blev alltså dubbel dagbok, helgen i text och veckan i bild.
Ska man vara kinkig blev det visst en dryg vecka eftersom det slank med en extra dag på slutet. Å andra sidan saknas onsdagen den 12 maj. Det var dagen jag svettades över fysikaliska principer och helt missade att gå ut. Hur som helst. Från nysnö till nya växter på en dryg vecka. Ganska imponerande eller hur?
daggkåpa hundkex
Framåt: halva helgen kvar
Långhelgen är inte slut, det är två dagar kvar. Den stora frågan är om diket svämmar över i år eller ej. I övrigt så räknar jag med att de återstående dagarna ska lunka på ungefär som tidigare. Det är uppenbart att jag spenderar Kristi himmelsfärd på liknande sätt varje år oavsett var jag befinner mig. Jag bloggar lite, jag vandrar en del och jobbar med ett eller annat bokprojekt. Det som saknas i år är besök på trevliga fikaställen och att träffa folk fysiskt.
Det är ingen större skillnad på helg och vardag. Mitt schema styrs mer av vädret och hur nära deadline jag är. Just nu passar vädret för att skriva och städa blogg så då gör jag det. Utifrån förutsättningarna ger jag årets upplaga av Kristi himmelsfärgshelg klart godkänt.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
