Högst, läskigast och mest pittoreskt under researchresa i Mölndal
1971 är ett märkesår i Mölndals historia för då anslöt Kållered och Lindome sig till gemenskapen. Kållered med lättnad då kommunen var för liten för att ha råd med själva kommunadministrationen medan känslorna i Lindome var mer blandade. På ett bräde växte Mölndals yta och befolkning samt bytte politisk färg från helröd till blandad med gröna och blå inslag.
Mölndal är fortfarande en tämligen modest kommun ytmässigt. Med 152 kvadratkilometer är Mölndal Sveriges 269:de största kommun. Eller 21:e minsta om man vänder på listan. Det är behändigt när man ska besöka en hel radda med platser att de ligger nära varandra (och lite ovant för mig som vant mig vid att köra två timmar för att fika med en kompis). Nackdelen är att om man väljer årets hetaste dagar så hinner bilens luftkonditionering nätt och jämnt svalka ner bilen, innan man är tvungen att kliva ur den igen och gå rakt ut i den fuktiga hettan.
Researchresa till ställen jag redan skrivit om
Under våren har jag gjort något udda, jag har skrivit en hel massa om ställen jag aldrig varit på. Normalt brukar jag besöka platser först, innan jag skriver men på grund av olika omständigheter (kombinationen rökande grannar i plural och pandemi) har det inte lockat att bo i min egen lägenhet utan jag har kamperat i fjällen istället. Men samtidigt har jag jobbat med boken Hundra nedslag i Mölndal.
Det har varit möjligt att skriva på distans eftersom jag inte står för bildmaterialet. Det gör naturfotografen Mikael Svensson. Han har också fått stå för mycket av informationen. Jag har ställt typ tusen frågor hur det ser ut runt omkring och sedan har jag hängt på Google Maps och ”åkt” fram och tillbaka på olika vägar.
Videomöten är toppen men….
Vi har träffats i princip varje torsdag med hjälp av Zoom ända sedan jag blev klar med förra boken. Under mötena har vi spånat på platser att ha med i boken och diskuterat veckans framsteg. Det är toppen att ha en kollega att bolla med, och bra med regelbundna avstämningar (om inte annat så minskar det risken för att man glömmer bort manuset och lägger för mycket tid på annat – som bloggande). Men i mitten av juli möttes vi för första gången i verkligheten. Det var verkligen roligt att äntligen träffas.
En anledning till att ses var att ett foto inte gick att ta på distans, nämligen gruppfotot. Det hann faktiskt bli augusti innan vi fick till det. Vi valde att åka till Gunnebo och leka lite. Vi började med en traditionell bild men på väg tillbaka till bilen föreslog jag lite andra miljöer också. Vi får se vilken variant som Anneli fastnar för. Det var bra att vänta till augusti när det blivit en smula svalare.
Är det rätt bild?
Mikael och jag har åkt runt till de platser jag inte besökt tidigare. Vi behövde inte besöka Safjället, Lackarbäck, eller Kvarnbyn, platser där jag varit många varv men däremot hade jag sämre koll på Kållered och Lindome. På resan har vi haft med den layoutade boken i digital form på Mikaels ipad. Sedan har vi åkt runt och kikat. Är det rätt bild? Ska vi lägga in en till? Är texten för kort eller för lång? Ger bilden och texten samma känsla? Är det något vi vill ändra? Det har blivit en ganska lång lista faktiskt.
Den främsta anledningen till att listan blivit lång är den läckra formgivningen som ställer en del krav på oss som levererar texter och bilder. Mikael önskade sig en kvadratiskt bok och Anneli som formger alla mina böcker föreslog att vi skulle hålla oss strikt till kvadrater. Hon gjorde en dummy som blev ursnygg så vi har anammat idén. Men det kvadratiska betyder att Mikaels foton blir beskurna och att jag har ett ganska strikt antal tecken att hålla mig inom. Låt mig säga att ibland har jag haft svårt fylla ut med något intressant och ibland svårt att få plats med allt jag vill ha med!
Vissa saker blir tydligare i verkligheten
Det har varit superintressant att gräva efter udda fakta om Mölndal. Oväntat nog har jag fått användning för en del research jag gjort till tidigare böcker. Jag skrev i våras om schatullmakarskrået och draktänder, två teman som återkommer. Fast draktänderna i Mölndal är mer välbevarade än de i Tänndalen.
Det var verkligen nyttigt att själv besöka alla ställen. Det blir en annan grej att själv klättra i branter och se omgivningarna. Vissa saker blir tydligare då. Något som såg ut som ett flyttblock på bild, blev uppenbart ett klippras när jag kom dit.
Högsta punkten, läskigast och mest pittoreskt
Ett tema i boken är att leta efter rekord som högsta punkten, lägsta punkten, äldsta byggnaden och så vidare.
Vi har inte med mest pittoreskt eller mest ogästvänligt men jag kan avslöja mina kandidater till dessa titlar. Mest ogästvänligt var området runt det gamla stenhuggeriet vid Lindomeån. Fy sjutton vad det var läskigt. Det blev snabbt en rejäl omskrivning av det kapitlet.
Mest pittoreskt tyckte jag Långåkersgården i Kållered var. Det är Kållereds hembygdsförening som håller till där. De pysslar om stället så att allting ser välskött ut. Vi hade flyt och fick komma in i smedjan.
Det är en hel del historia i boken
Det är en stor blandning på nedslag, vi har med ett par händelser, som den stora översvämningen och storbranden. Samt en del rekord, som Sveriges största exportsuccé någonsin. Sedan är det en stor dos historia.
Mölndal firar hundra år
Det var lite blandade bilder från vår research. Det var som sagt kul att äntligen se ställena men lite jobbigt att besöka dem årets varmaste dagar. Jag har levt i långkalsonger det senaste året och är inte van vid värme.
Siffran i bokens titeln anspelar på att det 2022 är hundra år sedan som Mölndal blev stad för första gången. Det är en smula förvirrande att Mölndal 2021 firar femtio år tillsammans med Kållered och Lindome, samt hundra år som stad året efter. Men det är tur att vi skriver om hundra ställen för det finns verkligen mycket att titta på, när man väl börjar kika. Men lite skönt att det inte var en bok inför Göteborgs 400-årsjubileum för det hade blivit jobbigt.
Ny version av manuset skickad till Anneli
Efter att jag kommit hem från våra utflykter har jag gått igenom alla texter ett varv och kryddat dem med lite mer lokalfärg. Jag har kortat några nedslag och förlängt några för att anpassa dem till antal foton. Mikael har fått i uppdrag att leta upp eller ta några till foton för att stötta texterna och ge mer variation.
Vi har också slagit ihop några nedslag. Det blev extra nödvändigt efter att den punktliga bävern dök upp i elfte timmen som ett extra nedslag. Nu är allt skickat till Anneli så får vi se vad hon gör för magi.
Boken kommer ut före jul
Den elfte oktober ska Hundra nedslag i Mölndal gå i tryck. Då blir den klar till första advent vilket gör att vi kan leverera den som julklapp. Själva jubileet är i juni 2022 men det är ju inte dumt att hinna läsa boken före jubileet. Redan nu går boken att bevaka i nätbokhandeln. Stadsmuseet kommer att sälja den och vi välkomnar såklart fler lokala återförsäljare. Du får gärna förbeställa den via oss. Vi planerar ingen förköpskampanj via Kickstarter som jag gjorde för att finansiera den förra boken men kommer under hösten att kampanja en del för förköp.
Boken är klar nu! (tillagt 2022)
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
Last updated on juni 15th, 2022 at 02:28 e m
