Hem till Jarlabanke – orgier i runstensfakta
Har ni ledsnat på runstenar ännu? Det har inte jag. Jag var på biblioteket och försåg mig med litteratur för ett tag sedan. Inte Guide till runriket som verkar ha blivit indragen men väl Hem till Jarlabanke skriven av en lång rad med specialister (utgiven 2008 av Historiska Media och slutsåld).
Därför kan jag nu berätta en massa nya coola fakta om runstenar. Nya för mig alltså. Först och främst så är runstenarna en kristen företeelse. Där rök en av mina förutfattade idéer. Jag hade klumpat ihop runor med Tor, Oden och Freja. Kristendom och latin trodde jag hörde ihop och runorna är ju skrivna på ett annat alfabet. (Futhark kallas runraden som var i bruk på Vikingatiden. Runorna användes för övrigt av bönder, hantverkare och handelsmän i flera hundra år efter att präster och adel övergått till de latinska bokstäverna.)
Trender i runstenar inte geografiska
På runstenarna i Täby ser själva runorna ungefär likadana ut men själva utsmyckningen runt omkring varierar. Särskilt början och slutet på textbandet, drakens huvud och stjärt. Förr trodde man att dessa skillnader berodde på lokala variationer, numera är teorin att det snarare är olika tidsåldrar. Detta samt det faktum att modet att resa runstenar spred sig snabbt över Skandinavien visar att den klass som hade råd resa runstenar också var berest och hade kontakt med omvärlden. Modet startades av Harald Blåtand med Jellingestenen 970 och varade i 150 år. I området runt Vallentunasjön (dagens Täby, Fresta och Vallentuna) finns över 100 runstenar bevarade varav 16 är resta av den familj som jag specialstuderat.
Runstenarna höggs liggande
Jag vet inte vad ni tycker men själv tycker jag det är extremt fascinerande vad vetenskapen kan berätta nuförtiden. Genom att analysera huggpåren på en runristning med optisk 3D-scanner kan forskarna slå fast att många stenar är huggna av ett team på ett par tre personer. Jarlabankestenen som idag står vid Vallentuna kyrka är speciell då den är huggen på båda sidor. Det är olika team som huggit de båda sidorna och stenen har inte stått upp utan legat ner när den blev huggen. Exakt hur långt det gått mellan sidorna höggs vet man dock inte. Detta är av intresse för att ordvalen är olika.
Estrids syster gift i Skålhamrasläkten?
När jag var ute på min första runstensafari besökte jag Arkils tingstad som anlades av Skålhamrasläkten. Den användes bara under en kort tid, sedan övergavs den till fördel för en tingplats skapad av Jarlabanke. En teori till varför Skålhamrasläkten så till synes lättvindigt gick med på att tingsplatsen flyttades är att Estrids syster var ingift i den släkten. I så fall skulle de båda konkurrerande stormannasläktena inte vara konkurrenter utan släktingar.
Det var på den nya tingsplats som den dubbelsidiga runstenen ovan tros ha stått från början. Var platsen var belägen råder det dock blandade meningar om. En teori är ganska nära stenens nuvarande placeringen vid kyrkan.
Nu blir det en paus i runstensbloggandet från Täby. Jag laddar för att återgå till ett annat favoritämne: franska Rivieran.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Last updated on augusti 13th, 2022 at 11:24 f m
