Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet

Lystring! Är du på väg mellan Stockholm och Funäsfjällen, semestrar i Hälsingland eller av någon annan anledning är ute och åker på den trevliga Tidernas väg så har jag härmed ett till stopp att föreslå: Gästgivars.

Det är en av hälsingegårdarna som är med i världsarvet. Det är numera ett fullfjädrat besöksmål med restaurang och butik. Det finns också möjlighet att gå en guidad tur och se de berömda målningarna som gör att gården hamnat på UNESCOs världsarvslista. Rekommenderas varmt!

Gästgivars september 2024.

Gästgivars ligger nära Tidernas väg

Det är lätt att ta en sväng förbi Gästgivars, det är nätt och jämnt en omväg. Kommer man norrifrån svänger man in vid Orbaden och kör en äldre väg som är parallell med väg 83. Från andra hållet passerar man Träslottet i Arbrå och kör en bit till innan det är dags ta höger.

Jag har faktiskt svängt av här förut. Förra gången jag körde förbi Gästgivars var det en hembygdsförening som hyrde in sig. Då fick jag nöjda mig med att se husen från utsidan. Trevligt på sitt sätt men det är insidan som är speciell.

Gästgivars mars 2018.

Linet grunden till rika bönder

Anledningen till att dessa unika byggnader finns är att vi i Sverige hade självägande bönder i en helt annan utsträckning än i många andra länder. Det är inte adel eller storgodsägare som byggt dem utan bönder. Jag har just varit i ett område med helt väsensskild historia, en historia som ger efterdyningar än idag. Därför är det värt påminna om Sveriges som ett land där ovanligt många brukat sin egen jord.

I Hälsingland är förutsättningarna goda för att odla lin. Det är något som gjorts i hundratals år men det är arbetskrävande att gå från skörd till spinnbart lin. I början av 1700-talet kom någon på att vattenkraft kunde användas för momenten skäktning och bråkning. Därefter kom linets storhetstid som varade runt hundra år, mellan 1750 och 1850. Under denna tid vajade lin på alla åkrar och byns 150 kor fick beta på fäbodarna.

Rika bönder byggde festsalar

Så småningom konkurrerar importerad bomull ut linet. Hälsingebönderna sadlade då om. För i och med industrialismen blev skogen värdefull. Det var först därefter som detta blev laglöst land med superi och våld som vardag.

Men vi backar till storhetstiden. De rika bönderna byggde ut sina gårdar och anlitade konstnärer som inredde dem. Festsalarna var något som bara användes vid särskilda tillfällen, kanske bara ett par gånger per generation. Det finns tusen hälsingegårdar bevarade och av dessa har sju särskilt fina blivit utsedda att representera företeelsen.

Några av de privata gårdarna tar emot besök

Hälsingegårdarna är privatägda och det är upp till ägarna att bestämma om besökare ska vara välkomna eller ej. Det är också ägarna som får bekosta underhåll av denna kulturskatt. När jag besökte Gästgivars förra helgen berättade ena halvan av ägarparet Björn & Pia att de precis haft besök av kulturpolitiker från Stockholm för att påtala detta.

Björn & Pia köpte Gästgivars för sex år sedan och har alltså förvandlat stället. De har öppnat butik och restaurang där man såklart kan äta hälsingeostkaka. Det är också möjligt att boka en guidad tur i festhuset. Det kostar i år 175 kronor det vill säga ungefär som en lunch i Stockholm.

Schablonmålningar är gjorda av Jonas Wallström.

Fick en ingivelse svänga av

Att jag skriver denna artikel beror på en ingivelse. Jag hade egentligen ganska bråttom men solen sken så fint att jag fick en sådan lust att göra en kort avstickare. Tänkte att jag kunde ta en sommarversion av mina vinterbilder från utsidan av Gästgivars. Svängde av och blev milt sagt chockad när jag hamnade mitt i en stor parkeringsplats.

Det var fullt med bilar. På ena sidan betade får och en ko. Rakt fram repade några på något som definitivt såg ut som en scen och jag hörde ett sorl av röster. Jag greppade den ena kameran och gav mig av på upptäcktsfärd.

Fåren är sommargäster från Nytorp naturbruksgymnasium.

Skördefest på Gästgivars

Det visade sig att jag hade hamnat rakt in i en skördefest. Sådana är jag riktigt förtjust i (anledningen till att jag varit i fjällen var för att vara utställare och konferencier på en annan skördefest). I butiken kom jag i slang med en trevlig kvinna som berättade om dagens program. Tyvärr hade jag precis missat en guidad tur och det var ett par timmar till nästa. Tyvärr hade jag inte tid att vänta på den men hon tyckte absolut att jag skulle gå och prata med ägaren Björn och fråga om jag inte kunde få ta några foton av festsalen.

Björn var mycket vänlig och jag fick en privatvisning av huset. Så glad över den! Det är nämligen så fint inne. Det enda jag ångrar är att jag inte hämtade den andra kameran också. Det är lite begränsande att bara ha vidvinkel. Det hade blivit ännu bättre foton om jag hade haft med mig makrot också.

Skäktknivar i Hälsingland och kärleksskedar i Wales

Men nu när jag lärt mig att Gästgivars är öppet för besökare kan jag återkomma. Vill gärna stanna och fika i restaurangen också och titta lite närmare på allt. Sommartid har de öppet alla dagar men nu på hösten är det helger som gäller.

En detalj som roade mig var en samling med vackert målade fästmansgåvor. Traditionen var så här. Pojke gör en vackert snidad och målad skäktkniv och ger det till utvald flicka. Om hon tar emot det har hon sagt ja och det är dags att putsa glasen och fira bröllop. Exakt samma tradition finns i Wales med snidade skedar som kallas för love spoons. De har för övrigt blivit en jättegrej som souvenirer.

Det finns fler kopplingar till Wales, i ett av rummen är bården målad med Prinsen av Wales vapen.

Skäktkniv fästmansgåva

Tapeter med motiv från Gästgivars

Detta mönster har blivit populärt som tapet. Det är en ny produkt medan den traditionella Gästgivarstapeten som funnits sedan 1960-talet är baserad på schablonmålningarna i rummet som anas genom dörren.

Stort tack för titten, jag kommer definitivt tillbaka!

chefstomaten