Kristina Svenssons smultronställen och strövtåg i södra Frankrike, Sverige och ibland Wales
Sedan våren 2009 har jag haft förmånen att ha Antibes som bas mellan en och fem månader om året. Jag har under dessa år rest franska rivieran och Provence runt.
Många utflykter har hamnat i mina böcker Strövtåg runt Antibes, Mitt Provence och Mitt Nice. Samt i Rivieran inom räckhåll.
Här nedanför finns många sidor med resereportage. Bläddra bland dem och prenumerera så får du fler. Vill du ha en introduktion med restips, kika på mina sydfranska restips.
Arts Thés Miss är mitt favoritcafé i Antibes vintertid. Som soltörstande svensk lockar uteserveringar med spanläge mer under höst och vår men vintertid finns inget bättre än att skaka av sig regnet och krypa in på ett ombonat och mysigt café. Vilket är precis vad Arts Thés Miss är. Det ligger i en av de smala gränderna i vieil Antibes. Det är ett litet café där ägarinna fixar fräscha sallader och gräddar florstunna crêpes.
Läs mer
Håll i hatten – ett helt inlägg med bara kattbilder!?! Ja varför inte. Det är inte vilka katter som helst, det här är minsann stolta franska katter som spankulerar på franska Rivieran – precis som det anstår på en blogg med (viss) reseinriktning. Nu kör vi!
Läs merDen ser kanske inte så mycket ut för världen, tvärtom, jämfört med de tjusigt dekorerade skapelser från pâtissier Cottard och atelier Jean Luc Péle som jag fotat de senaste veckorna ser den blek och tråkig ut. Men den var mycket god. Troligen den bästa efterätt jag ätit på Auberge St Donat
Läs merDagens franska glosa är marcassin. Det betyder ungt vildsvin, till skillnad från sanglier som betyder vildsvin i största allmänhet. Orsaken till att jag lärt mig just denna glosa är att Kocken inhandlat en ny vinbok och där står det att marcasin passar till Gigondas. Eftersom Gigondas råkar vara ett av mina favoritviner så var jag förstås nyfiken på vad det kunde vara.
Läs merDet är roligt att umgås med människor som är lika galna eller möjligen ännu mer galna än man själv. Galna i den positiva betydelsen att inte följa de allra mest upptrampade stigarna utan välja sin egen väg. Därför gillar jag att träffa Bo och Cat Wiberg. Jag hälsade på i deras segelbåt i Port Garavan Menton i somras. Då levde de nomadliv längs franska Rivieran. Cat hoppade in som läkare på olika orter med Bosse skötte marktjänst och skrev böcker. Nu har de blivit bofasta i vieux port i ett par år.
Läs mer
Morgonens snö kändes långt borta på restaurang Safaris soliga uteservering vid lunchtid.
Läs mer
Efter ett besök i Coaraze tycker jag det är dags att sätta det på kartan. Bra väg dit, kaffemöjligheter, fritt från tingeltangel och så en rad färgstarka solur.
Läs mer
En village perché är en by byggd på hög klippa. De är inte byggda där för att vara oemotståndligt söta eller för utsiktens skull utan för att de ska vara lätta att försvara. Rövare och arméer syntes på långt håll och fick dessutom kämpa mot geografin. Den viktigaste byggnaden (kyrkan) lades i mitten och sedan fylldes husen på runt om. Gillar man smala vindlande gränder mellan sneda och vinda gamla hus så har man kommit helt rätt.
Läs merJag tänker ofta som bäst när jag promenerar. Dessutom känner jag mig nyttig och kan låtsas att jag jobbar på något icke existerande nyårslöfte om hälsosammare livsstil. Så idag har jag varit tillbaka till Valmasque och promenerat en tur.
Läs merHelg + Frankrike = speciellt bakverk! Speciellt bakverk -> måste testas. För att försvåra livet för Chefstomaten så finns det en hel uppsjö med olika varianter av kakor till trettonhelgen.
Läs mer
