En hälsning från Tourrettes sur Loup
Det kom ett trevligt mejl i min inkorg som tackade för en inspirerande blogg. Sådant piggar upp!
Avsändaren bor i den lilla byn Tourrettes sur Loup och är nybliven bloggare på Min franska hylla.
Tourrettes är känt som violstaden och om en dryg månad kommer ett gästblogginlägg från Fête des violettes. Tills dess kan ni njuta av andra vårblommor.
Lustig italiensk ost
Kocken har också varit i farten och skickat bilder. Bland annat på den här märkliga tingesten köpt på marknaden i Menton igår. Det är en italiensk rökt ost som heter Scamorza affumicata. Snöret används för att hänga upp den på torkning.
Det är bra att jag får lite bilder att publicera för själv är jag djupt försjunken i projekt redigering. Senaste tiden har jag suttit framför datorn i princip varje vaket ögonblick, med korta pauser för att fylla på koffeinnivåerna eller mikra något färdiglagat. Det känns bitvis helt hopplöst. Igår lyckades jag dock få ordning på ett problemavsnitt som gäckat mig länge, något jag firade med att skura ugnen en stund.
På detta tema är det väl lika bra jag återvänder till manuset. Hej så länge.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Last updated on juli 24th, 2017 at 09:31 f m
Oj, här ser det då annorlunda ut sedan sist jag hälsade på. Är dålig på att klicka mig in från RSS-flödet, för där finns du fortfarande. :)
Scamorza affumicata köper jag alltid med mig hem från Italien varje gång jag är där. Just den rökta blir det, den som jag tycker är godast. Helst ska den också köpas på bymarknaden på lördagarna men den håller lite sämre än den vakuumförpackade som jag brukar köpa i livsmedelsbutiken så det beror på vilken dag jag åker hem.
Det finns ju en annan variant på hängd italiensk ost: caciocavallo, som är större och riktigt uthängd. Tror att man ibland brukar skära den i skivor och steka.
Och nu får vi väl hoppas att #blogg100 kommer igång igen.
Hej Susanne och vad kul att du tittar förbi!
Jag som trodde att det var en väldigt udda ost som ingen någonsin hört talas om tidigare. Men det är klart, du är ju Italienfreak och kan nog betydligt mer om italienska ostar än genomsnittssvensken.
Å jag vet inte om jag vågar hoppa på #blogg100 i år. Jag vill ju gärna förstås…