Dag 6: Toaöversvämning och dödsbud (90 km)

Tidig uppstigning klockan 5.15 efter kvällens toaöversvämning. En idiotisk urkänslig konstruktion med elkvarn som inte fungerar om något för hårt stoppats i. Vet inte om jag är skyldig, eventuellt åkte en tampong i innan jag visste hur toan var konstruerad, men sedan spolade vi många gånger utan problem. Precis vid läggdags var det vatten överallt, långt ut på heltäckningsmattan. Man skulle säkert ha kunnat anlägga en risodling där.

Iallafall kom vi iväg ca 6.15 efter egen frukost med bröd, brie, banan, vatten och en müslibar. Lite duggregn varvat med mulet, och vi ”gjorde god tid”. Vi var i Vierzon vid 10-rycket där Rolf köpte ny karta och jag åt en ”sandwich Sicilien”. Styrkta tog vi en liten väg genom skogen till Nançay. Där såg vi två ytterligare cyklister, gissar att de var nederländare. Sedan hade vi konstant uppförsbacke (liten, men naggande kännbar) i en mil. Därtill motvind, som gjorde det nästan omöjligt att hålla 20 km/h, vi låg snarare på 16–17.

Utmed vägen tog vi en fika på terrassen till ett kafé. Jag gick in och frågade efter toan, men missförstod anvisningen om dörren och gick rätt in i deras porslinsskåp. Förvirrat.

Några km före Aubigny fick jag ett bisarrt telefonsamtal. En för mig okänd man ringde och sade att min far, som jag inte haft någon kontakt med sedan två-årsåldern, var död. Det hade inträffat natten till igår (dvs. när vi var i Loches). Vidare berättade han de mest förvirrade saker: att min farmor skrivit dagböcker, min far ägnat sig åt släktforskning, samt att han skulle begravas i mormonkyrkan (!), troligen någon vecka in i juli. Jag sade att jag var i Frankrike och att vi skulle pratas vid mer när jag kommit hem.

Tänk att få ett sådant samtal mitt på landsvägen invid ett vetefält med blåklint. Underligt. Fast eftersom jag inte kände min far hade det nog känts underligt oavsett var jag fått samtalet. Mormonkyrkan – vad ger man?

Sista biten var varmare och i Aubigny ville vi stanna. Men stadens alla tre hotell var fulla. Turistbyrån pratade om ett B&B en bit bort, alternativt nästa stad 9 km bort. Men på utvägen fick vi syn på en Routier, ett lastbilschaffisställe. Rolf gick in och fixade ett rum för 23 euro. Deras trerättersmeny (bl.a. kanin) för 8.90 gjorde kvällen till en succé.

Efter middagen slocknade jag på hotellrummet och Rolf fick ta en stadspromenad på egen hand.

Detta är sjätte delen i Tour de Paris 2002, en cykelresa skriven av gästbloggaren Eva Heljesten. En introduktion till resan finns här och alla delar här.

Last updated on december 26th, 2020 at 10:24 f m