Calanquerna mellan Marseille och Cassis kan vara Provence vackraste naturområde
En av de mest omtalade sevärdheterna i hela Provence är de smala vikarna i de vita tvärbranta kritklipporna mellan Cassis och Marseille. Denna gång är jag och alla turistguider helt överens; Calanquerna måste upplevas!
Citatet är hämtat ur en av de första versionerna av boken Strövtåg runt Antibes (ännu ej utgiven). Jag skrev ovanstående för fem-sex år sedan när jag var en smula less på att alla reseguider, turistbroschyrer och webbsajter är så över-positiva att ordet fantastiskt blir utslitet. Nu är det så fiffigt att det numera är jag som skriver facit (känslan!). Eller åtminstone skriver jag en reseguide, Mitt Provence, som jag hoppas kommer att bli väl spridd och använd (publiceras våren 2017). I Mitt Provence kan jag se till att ordet fantastiskt används på rätt ställe. Och för les calanques måste ordet användas. Gärna i versaler.
Massif des Calanques
För att börja från början. En calanque är en smal havsvik i branta klippor om består av kalksten, krita, dolomit eller liknande. Utseendemässigt är calanquerna släkt med fjordar men eftersom ordet fjord är reserverat för vikar som orsakats av glacial erosion behöver vi lära oss ordet calanque. Ordet kommer från det occitanska ordet calanca.
Det finns calanquer på fler ställen men de kända är Massif des Calanques. Det är en nationalpark mellan storstaden Marseille och den charmiga fd-fiskelägret-och-numera-turistmagneten Cassis. Det är ett torrt område som sommartid delvis är avstängt på grund av brandrisken. Det genomkorsas av vandringsleder. Exempelvis går den långa GR51 längs hela sträckan.
Vandra, paddla, bada eller åk båt i calanquerna
Första gången jag var i calanquerna vandrade vi till den kända calanquen En-Vau. Jag minns att det var en magisk upplevelse att stå högst upp på en klippa och och titta ner i den smala viken. Vandra är fortfarande mitt favoritsätt att uppleva området, höst och vår. Sommartid är det förutom brandrisk-begränsningar för hett att vandra i kuperad terräng.
Det är både svalare och enklare att uppleva dem från vattensidan, något jag gjorde häromdagen tillsammans med Maria Unde Westerberg. Jag ville fräscha upp mitt minne och utöka mitt fotoarkiv till mina bokprojekt. Förra besöket i calanquerna var med mitt förr-förra kamerahus och nästan alla bilder togs i motljus. Denna gång hade jag samma objektiv men nyare kamerahus och solen från en enklare vinkel.
Båtturer från Marseille och Cassis
Det går båtturer från både Marseille och Cassis. Vi valde att åka från Marseille för jag räknade med att det skulle vara lättare att parkera en bil där än i Cassis, har usla erfarenheter av att leta parkeringsplats inom gångavstånd från Cassis. I Marseille däremot var det plättlätt, jag hade sett ut parkeringsgaraget vid Hôtel du Ville som lämpligt och vi hamnade rakt på det. För att vara i Frankrike var det riktigt rymligt.
Vi valde den långa båtturen från Marseille som går hela vägen till Cassis. Det betyder att vi fick se calanquerna i ordningen breda till smala vilket kändes fiffigt. Dessutom fick jag se Marseille från havssidan utan dimma (vilket det var häromveckan när jag åkte till Château If). Turen kostade €29 per person och tog drygt tre timmar. Det var trevliga och vilsamma timmar. En perfekt avkoppling dagen efter ett korrläsnings-maraton. (En helt annan bok, 10 misstag författare gör, som jag skrivit ihop med Kim M Kimselius och Lennart Guldbrandsson).
Avrundar med ett till citat ur Strövtåg runt Antibes.
Utsikten är hänförande och det är lätt att föreställa sig att området varit populärt i tusentals år. I Cosquer-grottan finns grottmålningar gjorda i två omgångar för nitton respektive tjugosjutusen år sedan. Ingången ligger idag, på grund av ändrade havsnivåer, trettiosju meter under vattenytan. Den är idag blockerad för att förhindra vandalisering och olyckor. Grottans existens blev känd efter att tre dykare förolyckats i den.
PS! Jag tror vi stryker ”kan vara” i rubriken och byter det till ”är”: Calanquerna mellan Marseille och Cassis är Provence vackraste område. Någon däremot?
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024
Last updated on april 2nd, 2020 at 01:33 e m
