Boktips: Min europeiska familj av Karin Bojs
Min europeiska familj var ett impulsinköp. Jag hade plockat åt mig två deckare och en feelgood på Akademibokhandeln och kvalificerade mig därför till ”köp fyra och betala för tre”.
Något jag hört eller läst om boken fick mig att plocka åt mig den och jag hann aldrig se att den vunnit Augustpriset (en utmärkelse jag undviker). Deckarna slank ner, feelgooden ledsnade jag på redan efter två sidor men Karin Bojs populärvetenskapliga bok är den jag verkligen rekommenderar.
DNA och historia tillhör mina intressen
En tung anledning till att jag gillade boken är förstås ämnet. Jag har alltid varit intresserad av historia och vetenskap. Tillbringade 14 månader med att klippa och klistra DNA en gång i tiden till ett examensarbete. Jag kommer fortfarande ihåg referensen (Sanger, 1977). Det var någon form av standardreferens. Google påminner mig om att det handlade om DNA-sekvensering. Jag minns stora geler, långa väntetider och någon radioaktiv inmärkning för att sedan kunna läsa av korta snuttar av DNA.
De metoder vi använde då är stenålders idag. Utvecklingen har gjort jättehopp och idag går det att analysera hela DNA för en människa. Det går också i vissa fall att analysera DNA ur gamla skelett och på så sätt bygga släktkartor. Detta är mycket fascinerande och ger ett helt nytt verktyg för att studera äldre tiders historia.
Tvärvetenskap ger fler svar
Det jag gillar med boken är att den visar hur ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan ge tydligare svar, än om varje disciplin sitter på sin kammare och filosoferar. Hypoteser som baseras på forskning i ett fält har större risk att bli fel då underlaget är för litet.
Data från oljeborrning i Nordsjön ger information om Doggerland, ett bördigt område väster om dagens Danmark på den tiden en massa vatten var uppbundet i stora inlandsisar.
Pollenanalyser ger besked om vilka växter som dominerat på en plats under olika tidsåldrar. Det kan i sin tur ge besked både om klimatförändringar och mänsklig påverkan.
Studier av keramikskärvor och andra arkeologiska fynd kan ge information om hur olika kulturer avlöst varandra och säga en del om samhällsklimatet. Välgjorda prydnadsföremål tyder på välstånd exempelvis.
Praktisk arkeologi, att göra repliker av gammaldags föremål med gamla tiders teknik ger också information. Test med yxor från den så kallade stridsyxekulturen visar exempelvis att yxorna måste varit prydnadsföremål för de går sönder om de används.
Språkliga studier kan visa vilka geografiska områden som stått i förbindelse med varandra. OBS! Att personer talar besläktade språk behöver inte betyda att de är släkt med varandra, det kan bero på att de haft betydande handelsutbyte.
Studier av isländska sagor kan ge ögonvittnesskildringar av faktiska händelser. Fimbulvintern kan exempelvis ha inträffat år 536 efter Kristus som en följd av vulkanutbrott.
Isotopstudier kan ge besked om vad folk har ätit under sin livstid samt var de är födda någonstans. Det visar sig att många rörde på sig.
Metall kan också studeras. Det mesta av tennet under bronsåldern kom från Cornwall.
Arkeoastronomi läste jag en kurs i, en gång i tiden. Det enda jag minns är att vi fick lära oss att debatten om Ale stenar var infekterad. Nu vet jag att jordbrukare behöver hålla koll på när det är dags att så, därför blev det viktigt att hålla koll på vintersolståndet.
Tre förhistoriska vågor med invandrare
Till sist kan DNA ge besked om folkvandringar. Kunskapsläget som det redovisas av Karin Bojs är att Europas befolkning kommit i tre huvudsakliga förhistoriska vågor. Den första var istidsjägarna för ungefär 40 000 år sedan. Nästa var jordbrukare från Mellanöstern och den tredje var indoeuropéer från stäpperna i öster. Om jag minns rätt så är det i den sista vågen som det var ett antal män som blev fäder till oproportionerligt många barn.
Det som är kontroversiellt i de nya rönen är att de visar att kunskap om odling var något som invandrare hade med sig när de kom hit och slog sig ner i inlandet. Det var inget som jägarbefolkningen längs kusterna en dag lärde sig.
Om de nya invånarna slog de gamla i skallen, eller om de under en övergångsfas samarbetade, är en annan fråga.
En intressant detalj jag inte kände till tidigare är att tama hundar har gener som gör dem valpigare än vilda vargar. De har kortare ben, är mer tillitsfulla och lekfulla. Alla hundraser, utom de allra äldsta, har också möjlighet att bryta ner mer stärkelse än sina vilda kusiner.
Hundarna har nämligen fått sin mat av människor och människorna har ätit stärkelse under en väldigt lång tid. De så kallade ”paleodieterna” är rent nys enligt Karin Bojs.
Lagom blandning av personligt och fakta
Karin Bojs blandar personliga funderingar med intervjuer av ledande forskare på ett sätt som ger historien driv. Hon berättar också om strider mellan olika falanger och ger sin personliga åsikt.
Det här hur hon blandar personliga erfarenheter med djupdykningar i fakta tycker jag är extremt inspirerande. Det är så jag vill skriva, men har tvivlat på om det är ”rätt”. Jag har slösat bort mycket tid på självtvivel efter att ha fått någon förflugen kommentar ”men vem är intresserad av dina erfarenheter”.
Numera vet jag att det finns människor som vill läsa mina kommentarer på saker och ting och så småningom så ska de (ni) få det. Tills vidare rekommenderar jag varmt att läsa Min europeiska familj för att få lite koll på kunskapsläget när det gäller Europeiska förhistoria.
Karin Bojs Min europeiska familj de senaste 54 000 åren finns hos Bokus och Adlibris.
Nu finns uppföljarna till Min Europeiska familj (tillägg 2023)
Karin Bojs har fortsatt skriva om DNA. Jag har bloggat om tredje boken Europas mödrar – de senaste 43 000 åren. Jag vill också tipsa om en närliggande ämne, två artiklar i Nature om mammutar respektive tamhästar.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Last updated on januari 24th, 2023 at 09:06 f m
Ett boktips jag verkligen håller med om. Läste boken i början på året och det jag tyckte speciellt mycket om var just de personliga reflektionerna och att vetenskapen fick mer liv när hon hela tiden jämförde med sig själv och vävde in egna tankar. Så dina funderingar på att blanda personliga erfarenheter och tankar med fakta, tycker jag är absolut rätt.
Tack Susanne! Det är kul att så många i mitt nätverk har läst boken och gillat den. Det gör att det går att diskutera innehållet. Flera verkar ha blivit inspirerade att göra egna gentest för att komplettera sin släktforskning med.
Och jag tror också att jag är på rätt spår. På sätt och vis ska jag återvända till mina rötter vad gäller skrivandet, böcker som liknar min debutbok.