Att skriva texter till en mall

Idag tänker jag blogga om att skriva texter till en viss längd. Något som kan inträffa om man skriver texter mot betalning eftersom man då i allmänhet får ett visst omfång att förhålla sig till. Sedan finns det en del författare som är knasiga nog att bestämma sidantal innan de börjar skriva, något som leder till att vederbörande får anpassa antal tecken till sidantalet istället för tvärtom. Envisas författaren dessutom med att skriva korta kapitel med många rubriker så får författaren många teckendeadlines att hålla ordning på och tillbringa mycket tid med sin kompis ”räkna antal tecken”.

Innan du som läser detta avfärdar dessa författare som helt galna vill jag bara nämna hur oerhört praktiskt det är om en författares samlade produktion har exakt samma tjocklek. Detta gäller särskilt litterära tungviktare, det är oerhört irriterande när bordet lutar bara för att folk inte kan skriva sina böcker i samma längd.

Centimeter, antal ord eller tecken

Texter blir inte i en viss längd med automatik. Det krävs oftast en del arbete. Krönikor till en viss lokaltidning ska exempelvis vara 2500 tecken inklusive blanksteg. Vanligen är första versionen 1800 tecken. Då får man lägga till text, ett projekt som sällan är något problem. Nästa version är oftast runt 2800 tecken och då tror man att det bara handlar om att stryka 300 tecken – men så enkelt är det ju sällan. Det som händer medan man kortar är att man kommer på nya saker som man bara måste ha med (typ 1500 tecken till). Efter en vansinnig massa kortande, omskrivningar och flitigt begagnande av radera-knappen är man nere någonstans mellan 2490 och 2520. Det är alltid de sista 20-30 tecknen som är svårast att få bort.

Jag känner en författare som fick för sig att hennes debutbok skulle vara 2 cm tjock. Hon hade ingen koll på att man kan använda papperets bulk för att bestämma tjockleken på en bok utan trodde att det bara handlade om antal tecken. Hon tog en bok hon tyckte var lagom, räknade antal ord på en sida och fick fram hur många ord manuset skulle vara för att bli just 2 cm tjock. Sedan började hon skriva. Hon skrev, redigerade, strök, la till och drog bort så att boken skulle bli precis så tjock som hon hade tänkt sig i tryckt form.

Jakten på de korta orden

Författare som håller på så här får spendera timmar, dagar och ibland veckor och styrka småord, skriva om och korta av för att få plats med informationen på rätt antal tecken per avsnitt. Det motsatta, att svamla för att fylla ut ett utrymme som varit lite väl kort, är av någon outgrundlig anledning inte lika vanligt som jakten på de korta synonymerna.

Hur kan en mall som en författare arbetar emot se ut? Vi kan ta ett till exempel på en faktabok och kalla den för Förverkliga din bokdröm. Låt oss säga att mallen är ca 1700 tecken per sida vilket också betyder 1700 tecken per kapitel eftersom de flesta kapitel är exakt en sida (nämnde jag de dubbelt knasiga författare som tycker det ser snyggt ut när varje sida börjar med en rubrik?).

Ibland har författaren för mycket att säga om ett ämne och då får kapitlet sprida ut sig på två, tre eller fyra sidor. Alltid heltal. Böcker innehåller nämligen oftast hela sidor. Kapitlen blir då multiplar av 1700 tecken/sida. Ett två sidor långt kapitel har utrymme för 2 gånger 1700 tecken = 3400 tecken vilket betyder att en text som är 3000-3400 tecken blir snygg men att 3700 blir lite mindre snygg. Ett kapitel på tre sidor har utrymme för 3 gånger 1700 = 5100 tecken. Plus några tecken extra eftersom rubriken ju tog en del utrymme på förstasidan som kunde utnyttjas till brödtext på sidan två och tre. Ett kapitel som ska vara på tre sidor kan alltså vara ca 4500-5200 tecken långt. (Ni kanske tycker att jag är fånigt pedagogisk här men jag har förstått att detta är komplicerade grejer).

En medförfattare som levererar texter till ett sådant projekt som ovanstående skulle kunna få tillbaka många texter med orden ”stryk två meningar i denna”. Är det en van skribent (som Joanna Björkqvist) får hon efter ett tag in känslan för vad som är lagom längd (eller blir kompis med ”räkna antal tecken”-funktionen) och istället för att stryka två meningar blir det något enstaka ord ibland.

När mallen ändras innan tryck

Hänger ni med hur de galna författare som skriver texter mot en viss mall jobbar? Har ni fattat hur mycket jobb det ligger bakom för att anpassa texten till utrymmet? Fint. Då ska vi prata lite om att byta mall före tryck. Ibland är författaren chef över sin bok och har full kontroll över utseendet. Det betyder inte att boken blir perfekt, kunskap och verktyg kan sätta begränsningar. Ibland är författaren leverantör av en text som sedan en formgivare ansvarar för att göra snygg.

Här kommer en lista med ett antal rent hypotetiska fall som sällan inträffar om författaren har kontrollen över slutresultatet.

1. Att mallen ändras så att det plötsligt är signifikant större utrymme för vissa texter. Vilket skulle betyda att författarens med möda kortade texter skulle se fjantigt korta ut.
2. Att mallen plötsligt är signifikant mindre. Vilket skulle betyda att text spiller över på nästa sida och att bokens sidantal ökar med 17% varav ett icke föraktligt antal sidor bara har 2-4 rader med text. (Särskilt bra att detta inte inträffar för en författare som har udda idéer om att avpassa sina böcker efter önskad tjocklek och verkligen inte hade uppskattat att boken blev 17% fel).
3. Att ifall punkt 2 ändå inträffar (vilket det såklart inte gör) och någon föreslår för formgivaren att formgivaren kanske kan göra sidan lite större för att få plats med de 2-4 raderna så kommer formgivaren aldrig svara att det inte hjälper för det är bara en slump att en noga utformad text skriven enligt principen multiplar av ett visst antal tecken per sida råkar falla jämnt ut över sidorna.
4. Att formgivaren säger att den rätta lösningen är att skippa formgivningen och låta rubrikerna börja precis var som helst på en sida.
5. Att författaren får psykbryt och kör huvudet in i en stenmur.

Ett inlägg i #blogg100