Äntligen en bra deckare som utspelar sig i Antibes: ”Återträffen”
Efter två år är jag äntligen tillbaka i Antibes och vad passar bättre som sällskap på resan än den hyllade Återträffen av Guillaume Musso? Den utspelar sig nämligen till stora delar i Antibes. Boken börjar en blåsig natt ute på smugglarstigen på Cap d’Antibes, Kanske inte helt perfekt tid på dygnet men helt rätt miljö för att komma in i stämning för ett återbesök i Antibes.
Verkligen ovant att resa
Jag har aldrig varit någon riktig snabb-packare, men förr hade jag i alla fall förberett för alla typer av affärsresor. Det betydde att jag hade dubbletter av sådant som necessär, laddkablar och skor. Resäskan stod alltid halvpackad så det handlade mest om att välja kavaj och peta ner lite rena underkläder. Men efter den långa pandemin har allt i resenecessären passerat bäst före. Och mycket annat verkar ha fått fötter. Däremot har min klädgarderob inte ändrats ett dugg. Inför resan rensade jag på minneskorten och därför vet jag att jag packat exakt samma kläder som jag hade när jag reste ner med bil för fem år sedan.
Jag kände mig som en gammal oresvan tant när jag kollade biljetterna för femtiotolfte gången och åkte till Landvetter i extra god tid. Det visade sig vara bra för det gick inte att checka in via automat. Kön till den manuella incheckningen påminde om julen 2010 som är senaste gången jag flög med Lufthansa.
Planet var dessutom fullt till sista plats. Sardinburk. Vilket betyder att folk sprang runt med sina väskor i vild panik efter en plats att göra av dem. De har uppenbart inte läst min vett och etikett (det har ingen).
Glömt hur vackert det är när bergen når havet
Det är mycket som är ovant och som jag glömt bort. En är att på inga villkors vis dricka kaffe i Tyskland. Där håller man sig till öl och inväntar att man lämnat landet innan man beställer kaffe. För man får bara något brunt vatten om man försöker.
Jag missade också att kika vad de andra på Münchens flygplats åt (vilket var currywurst) och valde några kokta vita korvar. De var faktiskt inget vidare. Jag höll mig till ölen och satte mig sedan på nästa flyg. Och blev efter en stund påmind om hur otroligt vackert det är när bergen når havet.
Framgångsrik författare åker till Antibes
Jag-personen i Återträffen är också författare och har också precis flugit till Antibes när vi möter honom första gången. Men han utgjuter sig inte över läskiga korvar eller utsikten. Inte studerar han munskyddsfrekvensen heller (0% på Landvetter, 100% på Franz Josef Strauss och 50% i Nice). Han konstaterar bara att han inte fått en blund i ögonen från det att han kastade sig på flyget i New York. Det gjorde han när en vän han inte pratat med på tjugofem år ringer och berättar att sporthallen i deras gamla skola ska rivas. Grejen är att i väggen finns ett lik.
Skolan i Sophia-Antipolis är uppdiktad och beskrivs kanske en aning väl noga men det finns många andra detaljer att njuta av. Han nämner det genovesiska tornet på Plage des Ondes, parkerar sin bil i Port Vauban med det stora Fort Carré och promenerar till Michelangelo, Mamo, och äter lunch.
Härligt resa till Antibes i bokens värld
Vid ett senare tillfälle är han i Biot, på Les Arcades som har ”haft samma meny i 40 år”. De olika miljöbeskrivningarna är den största behållningen av boken tycker jag. Den är definitivt välskriven och håller en högre klass än andra böcker som utspelar sig i Antibes.
Men det är lite för många vändningar för att jag ska utbrista i lyriska ordalag. Det är förstås skickligt att ha klurat ut dem alla men de är så många att min läsning blir mer analyserande, än nöjesläsning. Jag väntar på nästa vändning för att se vad författaren hittat på, snarare än att jag undrar hur det går för huvudpersonerna.
Guillaume Musso är från Antibes
Författaren Guillaume Musso är född och uppväxt i Antibes precis som bokens huvudperson Thomas Degalais. Jag kände inte till honom tidigare men han lär vara en av Frankrikes mest lästa författare. Ett par tre titlar är översatta till svenska. De andra utspelar sig på andra platser.
Summa summarum var Återträffen absolut ett bra sällskap på resan och den fungerar också bra för frankofiler som vill resa hemifrån soffan. Här finns alla boktips från Frankrike jag bloggat om hittills.
- Känner du till världens äldsta hängfärja? Biscayabron utanför Bilbao - söndag 17 november 2024
- De tre medeltida borgarna i Bellinzona är ett sevärt världsarv - lördag 16 november 2024
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
Last updated on april 16th, 2022 at 08:56 f m
Låter spännande! Har läst en bok av Musso tidigare och minns den som lite utmanande men tankeväckande. Och miljöbeskrivningar från Côte d’Azur är ju alltid härliga.
Ja jag läser gärna böcker från rivieran (känner till några stycken till som jag ska ta tag i vid tillfälle). Detta var min första Musso, jag har hört att en del som läst flera tycker att denna är bättre än de andra, medan andra tycker tvärtom. Får se vad du ger för betyg.
Jag har också hittat den här författaren och letar nu efter fler böcker av Musso. Han skriver bra, och hans spänningsromaner är mer än bara deckare – t ex miljö- och personbeskrivningarna, som jag verkligen gillar. En ny favorit!
Vad kul att höra! Han har skrivit många böcker så nu handlar det bara om att de ska översättas.
Härligt att resa igen. Älskar dina ”vett och etikett”. Boktipset ska jag lägga på minnet. Må så gott!
Hej Ingrid,
Vad kul att du gillade dem.
Må gott du också!
Hälsar Kristina
Hej Kristina
Jag har läst återträffen. Mycket bra och mycket igenkänning. Boken har ett oväntat slut!
Musse är superpopulär i Frankrike. Ett helt fönster i en bokhandel kan vara fyllt med reklam för hans böcker!!
Hej Gerda,
Kul att se dig här också! Jag håller med dig, slutet var oväntat. Jag får springa runt och kika lite i bokhandelsfönster hör jag.
Kul att du är tillbaka på Rivieran. Nu ser vi fram emot att läsa om favoritplatsen på jorden igen och att få se lite fina bilder förstås. Undrar om mycket har ändrats de här två åren?
Halloj,
Jo jag håller på och samlar bilder till ett inlägg (såklart). En del är sig likt (havet, bergen, solen och alla klassiska institutioner). En del har förändrats och några favoritställen har försvunnit. Jag håller på men har också artiklar och böcker att skriva (samt en del boulematcher att spela) så ni får ha lite tålamod. Men om någon dag kanske jag får ihop det. Tills vidare tipsar jag om instagram.