Antikens sju underverk – en bok om världens äldsta reseguide

Publicerad av

100 byggnadsverk du måste se innan du dör-reseguider är inget nytt påfund. Samma fenomen har funnits i tvåtusen år. Under antiken kallade författarna dem för världens underverk. Det fanns flera konkurrerande guider. Anledningen var att det totala antalet underverk inte skulle överstiga sju, eftersom sju var ett signifikant tal. (Det är ingen slump att jag valt sju årstider till min bok).

Olika författare hade olika idéer om vilka byggnader som platsade. Faktakontroll var inte så kinkigt utan en del information var helt uppdiktad. Det gjorde inte så mycket för det var ändå få som hade råd och möjlighet att resa för att besöka dem.

Världens sju människoskapade underverk

Den äldsta sammanställningen av underverk vi känner till är från 100 före Kristus. En variant av underverkslista ser ut så här. .

  • Pyramiderna vid Giza
  • De hängande trädgårdarna och murarna i Babylon
  • Skulptören Fidias Zeusstaty i templet i Olympia
  • Mausoleet i Halikarnassos
  • Artemistemplet i Efesos
  • Kolossen på Rhodos
  • Fyrtornet på Faros

Den har jag hittat i Antikens sju underverk av Allan Klynne. Boken inspirerade mig att filosofera en del över fenomenet med listor.

Fenomenet topplistor idag

Människor gillar topplistor. Öppna en artikel med tips på hur du får fler läsare till din blogg och du kommer få tipset att skriva listor. Listor toppar ofta besöksstatistiken här på Tomatsallad. En rubrik som 5 finaste stränderna i Antibes får fler läsare än min favoritbadplats.

Det gäller inte bara blogginlägg utan även böcker. Mest sålda inom kategorin resor toppas ofta av böcker med siffror i titeln. Är det inte 100 så är det 555. Det gör mig en smula frustrerad för en del av av dessa böcker är rätt snabba att sätta ihop. I alla fall i förhållande till en reseskildring som lånar krav på dramaturgi från skönlitteratur. Jag önskar att mer jobb skulle belönas med större försäljning.

Mitt bidrag Hundra nedslag i Mölndal är ingen klassisk listbok eftersom kapitlen i många fall är ihopbundna med varandra.

Baksidan med listhets och bucket lists

Var och varannan månad får jag en pressrelease med ”detta är de mest instagrammade målningarna/platserna i världen just nu”. Nackdelen med denna typ av ”journalistik” är att den ökar antalet besökare till just de upphaussade platserna. Medan det blir tunnsått på andra ställen som är nästan lika fina, men inte hamnat högst upp.

I Norge är det kö för att ta en bild av sig själv på Trolltunga, Kjeragbolten och Preikestolen. Alla vill ha en bild där de ser ut att vara ensamma vilket leder till kö. Att folk köar i timmar för att ledas förbi Mona Lisa i Paris gör kanske inte så mycket, men på Mount Everest dör folk i kön.

Alla uppskattar inte köerna. I Venedig har man infört entréavgift för besökare till själva staden. För ett tag sedan stämde ett norskt syskonpar ett förlag för att parets hytte syntes på en bild i en vandringsguide. Syskonen lär också ha bett folk radera foton från Instagram där deras stuga syns.

Fördelarna med listor

Det finns fördelar med topplistor. Turism är en viktig inkomstkälla för många orter och att ha med en byggnad eller ett område på en populär lista kan öka antalet besökare. Det är också lättare att marknadsföra en lista än enskilda byggnader. Jag har skrivit om flera lokala initiativ som väg 223 där flera näringsidkare samarbetar för att locka besökare till sig.

Den mest prestigefulla listan är UNESCO världsarv. Där är det närmast inflation med tusentals platser. Men UNESCO har en kortare lista med världsarv som är hotade av väpnade konflikter eller dåligt underhåll. Liverpool har exempel plockats bort för att staden inte tog hand om sina viktorianska hamnar. Där fyller listan en viktig funktion att misskötsel och förstörelse får uppmärksamhet. Det kan inte ske i skymundan.

Antikens sju underverk av Allan Klynne

Inspiration till att filosofera över listor som reseguider fick jag som jag skrev ovan av att läsa Antikens sju underverk av Allan Klynne. Det är faktiskt ett bra tag sedan jag läste boken och började skriva denna text som jag nu har fiskat upp ur halvskrivna-texter-högen. Till stöd för minnet har jag två omdömen om boken som jag skrivit.

Antikens sju underverk är en bok jag helhjärtat rekommenderar. Det enda jag inte gillar med den är bokomslaget som är så tråkigt att klockorna stannar och inte gör boken rättvisa för fem öre. Möjligen skulle man också kunnat kapa några motstridiga uppgifter om hur stora olika underverk varit. Men det är anmärkningar i marginalen.

Boken bevisar tesen att en duktig skribent kan göra vilket ämne som helst intressant. Visst, jag är inte helt ointresserad av antikens historia, snarare lägger jag en hel del tid på att leta spår av romerska stenbumlingar på rivieran. Men topplistor har jag ett ambivalent förhållande till och antikens sju underverk har jag aldrig brytt mig om. Alla utom pyramiderna är ju försvunna.

Mitt omdöme på Bokus 7 april 2022

Den som av ovanstående blev nyfiken på Antikens sju underverk kan just nu välja mellan pocket, e-bok och ljudbok. Eller läsa nästa omdöme.

Rekommenderar denna bok varmt. Titeln och bokomslaget är en smula torrt, för att inte säga urtrist men innehållet är desto mer intressant. Klynne bjuder på en gedigen genomgång av de sju underverken. Vi får följa med tillbaka till antiken och höra vad som kan tänkas ha gjort att vissa byggnadsverk kvalade in som särskilt viktiga sevärdheter. Det kan ibland handla om konstruktionen. Sedan följer vi med i nutid när forskare letar efter de exakta platserna där dessa kolossen eller mausoleum stått. Klynne är kunnig och emellanåt smårolig. Möjligen blir det ibland lite väl många mått. Det räcker att veta att tornet på Stockholms stadshus är inspirerat av, och troligen ungefär samma höjd, som fyrtornet utanför Alexandria.

Mitt betyg 17 augusti 2022 på Goodreads

Jag har som ambition att skriva fler boktips

Att jag överhuvudtaget plockade upp Antikens sju underverk beror på att jag har en ambition att läsa böcker av författare jag träffat. Och för några år sedan satt jag i en stipendienämnd med Allan Klynne, Magnus Västerbro och Beata Hansson. Vi hade en synnerligen trevlig arbetsgrupp. Min tanke är att läsa böcker av alla tre.

I flera år har jag strävat efter att bli flitigare med att dela boktips. Som författare är jag beroende av att andra läser och tipsar om mina böcker. En bra start är att föregå med gott exempel. Allt hamnar inte här. De flesta romaner får nöja sig med omdömen på Goodreads.

De sju underverken i boken

Borde jag skriva något om själva underverken? Ja från början kände jag att jag ville anteckna något av det jag lärt mig. Jag brukar göra det för annars glömmer jag av detaljerna.

Det är faktiskt detta som gjorde att jag ursprungligen stupade och artikeln fastnade i utkasthögen. Boken är nämligen fullknökad med fakta varav jag tyckte att det allra mesta var intressant. Vid det här laget har jag dock mycket riktigt glömt vilka de var. Men jag har bläddrat igenom boken lite raskt i efterhand. Här kommer några blandade anteckningar.

Detaljer jag fastnat för

  • Pyramiderna vid Giza är de enda som finns kvar av antikens underverk. Redan grekerna och romarna betraktade dem som urgamla.
  • Har de hängande trädgårdarna och murarna i Babylon funnits? Babylon var en av forntidens största städer med rejäla murar. Men antikens mått var helt orimliga.
  • Zeusstatyn i Olympia. Fidas var tidens mest kända skulptör och hade tidigare gjort en omtalad Athenastaty till Aten. Olympia ville bräcka Aten och headhuntade Fidas. Han använde en teknik som kallas för kryselefantin där råvarorna är guld och elfenben.
  • Mausoleet i Halikarnassos. Ordet mausoleum kommer från kung Maussolleion. När han dog blev hans drottning Artemisia så förtvivlad att hon lät bygga ett påkostad gravmonument. I alla fall enligt legenden om deras kärlek som blev mer spridd än själva monumentets utseende. Hon ska också ha druckit upp hans aska. I verkligheten dog hon bara två år efter sin make så bygget av monumentet måste ha startat tidigare. Underverket blev troligen skadat av en belägring av Alexander den store, pirater, romerska konstsamlare och jordbävningar. Som pricken över I raserade Johannitorden själva graven. De använde marmorn för att tillverka kalk år 1522.
  • Artemistemplet i Efesos. Här fastnade jag för berättelsen om den brittiske järnvägsingenjören som var besatt av att hitta templet. Han hade inte något vidare flyt. Det tog flera år och han hade svårt att övertala British Museum att sponsra honom och blev på köpet knivskuren i ett misslyckat mordförsök.
  • Kolossen på Rhodos är vid sidan av pyramiderna det mest kända underverket. Den enorma statyn till solguden Helios ära står kaxigt bredbent med benen på varsin sida av Rhodos hamn. I varje fall på varenda turistprodukt som finns att få. Historien är välkänd, den föll och sedan såldes den som skrot. Men har kolossen någonsin funnits?
  • Fyrtornet på Faros. Stor och imponerande fyr utanför Alexandria. Senare tillskott till listan.

Fortsätt att läsa

Av naturliga skäl är det tunnsått med foton av de sju underverken i mitt fotoarkiv. Fotot överst är den romerska arenan i Arles. Den är med på UNESCOs världsarvslista och i en, kanske snart två, av mina böcker. Här kommer ett par till lästips.

Arles
chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)