3 saker på min önskelista som är bättre än höghastighetståg för att locka folk av flyget

Publicerad av

På ett sätt tycker jag planerna att bygga helt nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö är strålande. Vem vill inte ha modernare tåg? Det är bara ett liiiitet problem: det är snordyrt. Det talas om att det kan bli den dyraste satsningen någonsin i Sverige.

Vilket inte vill säga lite och gör mig helt anti. Det får mig också att tänka på Göta kanal. Efter åratals grävande av främst svenska soldater så blev kanalens betydelse som transportled ganska begränsad. Annan teknik tog över och gjorde kanalen obsolet. (För en aningen längre version, slå upp Göta kanal i Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm).

Selfie i Hamburg i april 2019.

Sexigare med kunglig invigning än underhåll

När Göta kanal invigdes var det med pompa och ståt samt kunglig glans. Storslagna satsningar innebär att det finns många tillfällen för initiativtagarna att figurera på bild med dignitärer i media. Det går att fixa pressbilder när avtal skrivs under, när första spadtaget tas samt vid olika milstolpar längs vägen. Förutom då att kungahuset kan kallas in för första åkturen.

Alternativet till nybyggen är att underhålla och utveckla existerande byggnationer. Det är inte lika sexigt och kan inte på något sätt konkurrera medialt med stora satsningar. Den PR-medvetna politikern lägger sparbeting på underhåll och satsar på att driva igenom storskaliga projekt där det finns möjlighet att klippa band.

Rött MTR Express och grått X2000 sida vid sida en morgon i Göteborg.

Feltänk ligger bakom satsningen på höghastighetståg

Jag vet inte hur mycket PR-tänkande som ligger bakom satsningen på höghastighetståg, men jag tror att utgångspunkten är helt fel. Jag är inte ensam. Riksrevisionen sågade nyligen planerna på höghastighetståg.

Myndighetens slutsats är att staten har varit alltför fokuserad på höghastighetståg som en lösning på problemen, i stället för att utgå från problemen för att sedan söka den bästa lösningen.

Resultatet blir olika om man ger en utredare i uppdrag att utreda höghastighetståg, än om uppdraget handlar om att hitta sätt att locka affärsresenärer att lämna flyget. I det första fallet utgår man från att tågresan max får ta samma tid som flygresan för att locka resenärer. Men tåg har potential att bli en riktig flygdödare – med hyfsat enkla medel (i varje fall betydligt billigare än de åtskilliga hundra miljarder som helt nya stambanor skulle kosta).

Några exempel på tågets USP:ar jämfört med flyget

USP:ar är reklamslang för unique selling points.

  • Utrymme. Detta är tågets största fördel och något som skulle kunna utnyttjas så mycket bättre. Se mina förslag om en komfortablare och trevligare reseupplevelse.
  • Tidsutnyttjande. Istället för att köa sig igenom incheckning, säkerhetskontroll och boarding är det bara att gå och sätta sig i sin fåtölj. Dessutom slipper man det stora bagageracet när medresenärerna ska knö ombord sina tre stora väskor. Tiden skulle kunna utnyttjas ännu bättre med annorlunda tåg.
  • Smidig anslutning. Centralt placerade stationer gör anslutningsresorna i respektive ände av resan snabb och enkel. Detta skulle kunna utnyttjas ännu bättre om man enkelt kunde ta med cykeln ombord.
  • Miljöpåverkan. Det finns en massa människor (företrädesvis äldre herrar med bruna sympatier) som känner sig kränkta så fort man nämner klimatordet, kräver sin rätt att få sabotera planeten och agiterar för att alla ska göra samma val som de gör. Fine, gör det, men håll er borta från min blogg.

Flyget däremot är oöverträffat för att transportera oss långa sträckor och över vatten. Så låt oss använda flyget till sådana resor, gärna med biobränsle eller annan teknisk utveckling. Sedan är flygresor i dagsläget ofta betydligt billigare än tågresor. Så såg det inte ut för några decennier sedan och kanske har politikerna vänt på förhållandet om några år. Det är nämligen sådant som är möjligt att justera med olika typer av subventioner, skattelättnader, avdrag och andra politiska styrmedel.

En anledning att stanna på marken under sin semester är att man har möjlighet att se sådana här vyer. Bilden är från den räls som Bernina Express kör fast det där är ett vanligt regionaltåg.

Punkt 1) Fokusera på att skapa bättre reseupplevelse

Tågets absoluta fördel jämfört med flyget är utrymmet. Det är förvisso ingen större bedrift då de flesta flyg är sardinburkar. Men det borde vara lätt att utveckla detta. På Malmbanan kör godståg som har 68 vagnar och är 500 meter långa. Det är kanske inget möjligt mål för passagerartåg, men att förlänga perrongerna en smula och göra alla tåg något längre är mitt första förslag.

Inte bara för att slänga på ett par extra vagnar och ge alla mer benutrymme. Jag har fler idéer för att göra tågupplevelsen trevligare och göra att restiden utnyttjas bättre. Utgångspunkten är: vad är det som folk har bråttom att komma fram till. Jo exempelvis.

  • Jobba
  • Sova
  • Träna
  • Umgås
  • Äta gott.
Så här kan en fransk bistro på snabbtåget mellan Paris och Marseille se ut. Vi satt här hela resan eftersom vi hade sittplatser i ett annat tågset. Detta är en poppis sträcka så fransmännen kör två tågset ihop. Det hade vi inte noterat och förresten hade vi så bråttom att vi var glada att vi överhuvudtaget hann fram till en vagn, om än fel.

Kupéer för jobbmöten

Den här hösten pendlar jag mellan Göteborg och Stockholm med tåg på grund av ett uppdrag. Då vill jag utnyttja restiden för att arbeta. Det skulle gå ännu bättre om det fanns kupéer där jag kunde sitta i videomöten utan att resten av tåget behöver höra. Det vore inte fel med snabbare och säkrare wifi också. På helgerna skulle dessa kupéer säkert bli uppskattade av barnfamiljer.

Överhuvudtaget förstår jag inte riktigt idén med att utforma tågvagnarna ungefär som flygkroppar med långa rader med stolar. En skrikande bebis, läckande hörlurar eller högt pratande människa och hela tågvagnen får lida.

Det betyder dock inte att alla vagnar ska inredas med femtiotolv trappor och små halvsteg som snubbelhinder för tvåbeningar och tokstopp för rullstolsburna. Jag höll exempelvis på att stupa på näsan när jag skulle sätta mig där jag sitter nu, för det är ett halvt trappsteg upp.

Vagn utan snubbelkanter. Men det är lätt för bakomvarande person att se vad man skriver på datorn, något som inte passar för alla uppdrag.

Ergonomiska bord, elkontakter och plats för udda bagage

Sedan måste jag säga något om bord. SJs fasta bord är en ren mardröm. Hellre inget bord och balansera datorn i knät, än att få ett sådant där värdelöst bord. Lägger man datorn på bordet hamnar armbågarna runt öronen när man försöker skriva.

Det här inlägget skrivs på en dubbeldäckare som kör via Örebro. Det finns en elkontakt till fem säten. Två elkontakter per säten är en bättre fördelning.

När jag ändå bygger om tågen så vill jag påpeka att ibland ska man frakta utrustning som skidor och cyklar. Detta gäller även på stationerna. Fixa bagageförvarning för skidor.

Nämnde jag toaletterna? De behöver inte så mycket ombyggnad som regelbunden städning tycker jag. Men jag kan tänka mig att andra resenärer skulle vilja se fler skötbord.

På tal om smidiga anslutningar så vill vi kunna ta ombord cykeln.

Sovvagnar med riktiga sängar och sovtider

Nyligen ordnade jag en kundträff i Östersund. När vi diskuterade på kontoret hur vi skulle resa så försökte jag propagera för att vi alla skulle åka nattåg upp. Mina kollegor var inte så entusiastiska, deras argument var att det var svårt att sova på tåg och därför föredrog alla att flyga. (Jag hamnade också på flyget innan det var färdigt för det fanns inga sovplatser kvar).

Min erfarenhet från vårens tågluff med Maria (inför arbetet med Rivieran inom räckhåll) är att det är stor skillnad på komforten på olika sovkupéer. Det är väl värt att betala för att resa i första klass om man vill sova. Detta får mig att tänka att här finns att göra.

Rymliga sovkupéer som är väl ljudisolerade – vad sägs om det? Kan man dessutom avpassa tiderna så att tågresan tar åtminstone 8-9 timmar mellan huvudstationerna så vore det ännu bättre. Då hinner man nämligen få in en hel natts sömn. Det kallar jag perfekt utnyttjande av restiden. Dessutom sparar man en hotellnatt vilket är ännu bättre.

OBS! Det måste serveras någon form av rudimentär frukost, typ kaffe och banan/croissant innan man förväntas kliva av. Det är inget alternativ att som SJ gör i Stockholm, skicka folk till närbeläget hotell där det är en timmes väntan innan de öppnar frukosten.

Frågar du mig är det viktigare att komma fram utsövd, än att komma fram fort. Bilden är från österrikiska ÖBB. De delar ut en goodie bag med bubbel när man kommer och sedan serverar en värdinna frukost innan man kliver av så de har tänkt rätt på flera sätt.

Gymvagn, barvagn, biovagn, cafévagn

När vi nu ändå håller på och bygger om tågen så har jag några idéer. Ombord Blå tåget satt jag ofta i barvagnen och njöt av en Stigbergets till livemusik. Eller så passade jag på och åt en trerätters middag med bordsservering vid vita dukar. Det är mig ett mysterium hur det tåget kunde gå i konkurs medan SJ kör vidare med tåg utan minsta kaffetår.

En gång i tiden åkte jag med partytåg till Åre. Det tåget medförde biovagn. Det är kanske inte lika attraktivt idag när alla har en egen bio i sin telefon. Men vad sägs om gymvagn? Eller ett riktigt café med barista. Under vår tågluff tillbringade jag och Maria mer tid i olika restaurangvagnar än på våra sittplatser. Vi hann testa igenom rätt många viner och ölsorter, förutom att vi såg oss omkring.

På detta tema får vi inte glömma utsiktsvagnar. Sådana som finns på Bernina Express, California Zephyr och säkert flera andra sträckor. De kanske inte är något som uppskattas av affärsresenärerna, men däremot semesterresenärerna.

Hummersoppa med en viogner på den tiden som Blå tåget rullade.

Punkt 2) Bättre bokningssajter – inom och utanför Sverige

När jag nu glidit över från saker som är viktiga för affärsresenärer till sådant som är viktigt för semesterresenärer så passar det väl bra att skriva en rad om bättre bokningssajter. Vi skriver snart 2020, det måste gå att programmera en sajt som gör att jag kan boka en biljett från Mölndal till Milano.

Även på hemmaplan finns att göra. SJ har en del arbete framför sig. När jag skulle hem från Östersund fick jag upp ”tekniskt fel” när jag skulle boka nattåg. Det visade sig att det tekniska felet var att sajten inte klarade av att förklara att det bara fanns herrsovplatser.

Åker jag MTR Express mellan Göteborg och Stockholm kan jag välja sittplats helt fritt på samma sätt som på flyget. Jag kan också köpa en något dyrare biljett och reservera sätet bredvid mig till handväskan, fotoväskan eller vad jag nu bär omkring på.

Även SJ har äntligen infört möjligheten att välja sittplats på snabbtågen. Vilket är en enorm fördel jämfört med när valen var att sitta i djurvagn, tyst vagn eller med bord. Men däremot gick det ej att välja ”absolut inte djurvagn eller med bord”.

I Rivieran inom räckhåll finns massa tips för den som vill ta tåget till Rivieran och ha fina upplevelser på plats. Av mig och Maria Unde Westerberg.

Punkt 3) Underhåll existerande spår

Till sist, pengar behöver satsar på spåren. Alla som satt sig på ett tåg de senaste åren vet att man kanske inte kommer fram när man tänkt sig utifrån tidtabellen. Det kan ha trillat ner löv eller snö på rälsen (ett problem som återkommer med viss regelbundenhet varje år). Eller så är en kontaktledning nerriven, ett långsammare tåg i vägen eller så har solen varit framme och orsakat solkurvor på spåren. Då har jag inte nämnt signalfelen som är det jag oftast råkar ut för. Det mesta av detta handlar om underhåll.

Utbyggnad av fler dubbel- och trippelspår vore heller inte fel. Då kan både snabbare och långsammare tåg samsas. Den berömda getingmidjan in till Stockholm är ju på gång att åtgärdas. Med mer pengar till underhåll, upprustning och utbyggnad av befintliga spår blir tågen punktligare.

Dessutom finns det en massa orter där tågen lagts ner eller aldrig har gått. Går det att bygga en flygplats i Sälen så borde det gå att dra dit järnvägsspår. Nu håller jag visst på och bygger nya järnvägslinjer. Det var förresten järnvägen om konkurrerade ut Göta kanal som transportnerv en gång i tiden.

En vy jag sett många mornar den här hösten (den blå färgen var dock särskilt för diabetesmånaden november).

Höghastighetstågen kanske kan ge oväntade effekter

Den som såg till att Göta kanal byggdes, Baltzar von Platen, missade den storslagna invigningen. Han hade oturligt nog avlidit innan kanalen stod klar. Men han står staty i Motala så han har så att säga fått evigt liv. Staden Motala grundades tack vare Göta kanal och jag har även för mig att Motala verkstad också är en effekt av kanalen. Därmed fick kanalen betydelse på andra sätt än man på förhand kunnat förutspå.

Kanske kan liknande sekundäreffekter göra att de nya stambanorna för höghastighetståg blir samhällsekonomiskt lönsamma på lång sikt. Men jag föreslår ändå att man börjar med de lätta punkterna i den här artikeln. Särskilt mycket skulle jag vilja ha en bra kopp kaffe just nu. För att hålla mig under 500 kronor valde jag idag att åka lokaltåg runt Örebro för att ta mig mellan Göteborg och Stockholm. Det vill säga jag åker tåg i nästan fem timmar utan en droppe kaffe (förutom det jag hade med mig).

Dubbeldäckarna är ett sätt att transportera fler passagerare, men de saknar helt servering.
chefstomaten
Senaste inläggen av chefstomaten (se alla)